Nordisk Energi 1
ELKRIS rapport Elbristens konsekvenser ➛ Man kan
dela upp elbristens konsekvenser i två kategorier: Den ena handlar om den ekonomiska påfrestning på samhället som en restriktiv tillgång på el innebär. Detta kommer ytterst att handla om dyrare elpriser och de negativa eff ekter på ekonomi och sysselsättning man kan förvänta sig. Den andra är mer dramatisk: Vad händer när elen ransoneras, när stora områden i Sverige tvingas vara utan el under fl era timmar eller t o m dagar? Miljö och klimat Det nuvarande elsystemet har mycket liten inverkan på miljön. I dagligt tal pratas det en hel del om problemen med kärnkraftens avfall, men utan att förringa riskerna och kostnaderna får man konstatera att det är väldigt små mängder inblandade och avfallet tas om hand på ett ansvarsfullt och professionellt sätt. Ett fl ertal studier visar på att avfallsmängderna från t ex solfångare är fl era hundra gånger större än kärnkraftens vid samma mängd producerad energi. [Ref 4] [Ref 5] Även vad gäller atmosfäriska utsläpp kan man konstatera att den nuvarande energiproduktionen fungerar praktiskt taget helt utan utsläpp. Man ska emellertid komma ihåg att vattenkraften ger stora utsläpp av växthusgaser under en relativt lång period från det att man byggt kraftverksdammar, p g a att den biologiska materien som hamnar under vattenytan förmultnar. Vad gäller vindkraften är den också nominellt utan utsläpp. Men, Ekonomi och sysselsättning Redan idag har företag i Skåne fått besked om att de inte får etablera verksamhet i Skåne p g a elbrist. Likadant med bostadsprojekt som inte får tillstånd att börja bygga. Allt detta beroende på den fl askhals i elöverföringen från mellersta Sverige till Skåne som uppstått. Denna kommer visserligen att hävas under de närmaste par åren men den ger ändå en antydan om vilka problem hela landet kan komma att stå inför. Liknande fl askhalsar fi nns på andra håll i landet. Att kvantifi era dessa eff ekter ligger utanför denna rapports gränser. Det krävs emellertid inte mycket fantasi för att inse att eff ekterna av elbristen blir graverande. Vi bedömer att följande kan hända: ▼ Svenska företag fl yttar produktion till utlandet. De fl esta företag klarar ett kortvarigt högt pris, men oförutsägbarhet i leverans är ohållbar. ▼ Utländska och inhemska investeringar uteblir. ▼ Företag slås ut p g a ökade kostnader för el. ▼ Företag och företagare kommer att fl ytta ut ur landet till förmån för bättre fungerande samhällen. Elfordon Värt är att uppmärksamma är att det för närvarande inte fi nns fasta planer för hur elfordon ska beskattas. Fossila bränslen genererar stora skatteintäkter som måste ersättas. Vi har ingen information om hur detta ska gå till. Ur en politisk synvinkel är det också viktigt att om den svenska fordonsfl ottan elektrifi eras, så måste också tillgång till el säkras. Tidigare erfarenheter av politikers misslyckade försök att styra, t ex med etanol och diesel, har gett många svenskar huvudbry och även ekonomiska förluster. Sådana misstag får ej upprepas. FIGUR 2 CO2-UTSLÄPP FÖR OLIKA ENERGIPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR [REF 6] beroende på att det behövs väldigt många vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk, blir de utsläpp som uppstår vid produktion, transport, drift och skrotning av kraftverken tämligen höga, fördelat på mängden producerad energi. Detta har också uppmärksammats av FNs klimatpanel, se fi gur 2. Man kan väga det ena mot det andra, si eller så. Det är mycket svårt att se någon stor fördel för t ex vindkraften, vad gäller miljöoch klimatpåverkan. För just vindkraften handlar det helt om vilken sorts elkraft man använder för att balansera, d v s vad som används de dagar det inte blåser. Om sådan reservkraft är fossil är det en ren katastrof för dem som anammat koldioxidhypotesen som förklaring till klimatförändringarna. I vilket fall får man konstatera att den målsättning man hade med vindkraften inte uppfylls om reservkraften är fossil. Risken är stor att Sverige kommer att tvingas luta sig mot dansk, polsk och tysk reservkraft i framtiden och den kommer huvudsakligen att vara fossil. 54 Nordisk Energi 6 2019 Hälsa och välstånd Det välstånd vi uppnått i Sverige är till stor del beroende av tillgång på billig energi, särskilt el. Elen har medfört en revolution inte minst i hushållen där en stor del av tidigare kvinnodominerade arbetsuppgifter har övertagits av maskiner. Det är svårt att tänka sig ett hushåll utan tvätt- och diskmaskin, dammsugare, elspis, kyl och frys mm. I hushållen märks även tillgång till internet som en självklar resurs