Energigas 1
Biogaspotential. Pappers- och massabruken är en b
ransch som kan få allt större roll för biogasen, menar Mats Eklund på BRC. › Satsningen löste flera problem: de tunga diesel molnen i centrum försvann, stadens slakteri blev av med sitt avfall, lantbruken i trakten ersatte konstgödsel med biogödsel. – En region som utmärker sig är Kalmar län, som krävde biogas som bränsle i upphandlingen av ett tioårigt avtal med busstrafik. Genom att stärka marknaden för biogas gör man det rimligt att investera i biogastillverkning. Stora djurgårdar, slakterier och mejerier gynnas av att det finns efterfrågan på deras avfall. Alla sektorer går framåt tack vare denna tydliga satsning. Positiv signal Annars är den enskilt mest positiva signalen på senare år att lastbilsjättarna Volvo och Scania har bestämt sig för att satsa på tunga fordon som drivs med flytande fordonsgas (LNG och LBG). Det är så här utvecklingen ska drivas, påpekar Mats Eklund. Initiativen måste komma från lokala aktörer – och från industrin. En myndighet eller en regering som pekar med hela handen är inte avgörande. – I Sverige har vi nu fått 170 tankställen för biogas. Det har skett tack vare lokala och regio nala spelare, inte på grund av någon nationell plan. – Det pratas så mycket om behovet av en långsiktig policy, men i praktiken får man tvärtom ofta anpassa policyn efter det som händer. Och politiker brukar vakna när storföretagen är tydliga. 16 ENERGIGAS NR 2 2018 ” Biogas är ingen kärnverksamhet för skogsindustrin. De behöver ofta en partner för att vilja satsa på gas som vid massabruket i Nymölla i Skåne.” Mats Eklund, BRC Men ska inte staten göra någonting? – Ju mindre staten lägger sig i, desto bättre. Den ska verka för uthållighet och långsiktighet. Det klassiska varnande exemplet är förstås etanolen, som politikerna först stöttade och sedan klev av på grund av EU, och nu stöttar lite igen. Det skapar tillitsproblem och gör att ingen vågar investera. – Men rikspolitikerna bör garantera att den inhemska bränsleproduktionen ska öka. I dag ökar användningen främst genom import av etanol och biodrivmedel som HVO. Det medför att vi i Sverige inte får någon positiv bieffekt av produktionen. Stöd för svensk tillverkning Här finns ett problem som aktualiserats vid den stora biogasanläggningen på Jordberga gård utanför Trelleborg, som först gjorde biogas på lokala grödor. Den fick svår konkurrens av billig dansk gas, som kunde dra nytta av danska produktionssubventioner och svenska skattelättnader. Här kan Mats Eklund tänka sig någon form av kretsloppspremier eller produktionsstöd för att stödja svensk tillverkning. Brottas med miljöproblem En bransch som kan få en allt större roll för biogasen är skogsindustrin – främst pappersoch massabruken. Bruken brottas med miljöproblem med vattnet som släpps ut efter de kemiska processerna. I dag renas vattnet i luftade dammar, vilket drar mycket el – när man i stället kan göra en syrefri rötning av avfallet och producera biogas. På flera håll – som i Domsjö i Örnsköldsvik – produceras redan biogas för internt bruk. Även andra stora bruk, som Holmens anläggning Braviken, har visat intresse. – Men biogas är ingen kärnverksamhet för skogsindustrin, säger Mats Eklund. De behöver ofta en partner för att vilja satsa på gas, som vid massabruket i Nymölla i Skåne. Gasum och Stora Enso är med i projektet där man undersöker möjligheten att byta ut halva reningssystemet och göra en av landets största anläggningar för flytande biogas. Även om Mats Eklund inte gillar att diskutera hur stor andel av fordonsbränslet som biogas kan svara för, konstaterar han att medan avfallsbaserad HVO kanske kan komma upp i 2 procent av nuvarande dieselförbrukning i Sverige, är motsvarande siffra för biogas snarare 20 procent med vad vi vet i dag. ›