Energigas 1
Debattbatt Det krävs ett helhetsgrepp om biogasen
, som bidrar till många nyttor i samhället. Biogasens alla fördelar borde uppmärksammas mera, exempelvis vid nyinvesteringar och upphandlingar. Den som bidrar till bättre miljö och hälsa ska gynnas och uppmuntras. Det skriver två representanter för konsultföretaget 2050. Ekomat. Gödslet från biogasproduktionen bidrar till det ekologiska Alla tjänar på att biogasen får B iogasens nyttor uppstår inom flera områden och kommer flera grupper till del, såväl inom lantbruket som i städerna. Biogasen är bra för många, men få ser nyttan ur ett helhetsSara Anderson, specialist drivmedel och transporter, 2050 Consulting perspektiv. Detta leder till att nyttorna underskattas och att alltför få tar på sig att värna biogasen. En förbättrad förståelse för biogasens nyttor behövs för att införa rätt styrmedel och göra smarta investeringar. Nyligen gjorde 2050 en beräkning av samhällsnyttan av biogas i Sverige, som underlag till förslaget om Nationell biogasstrategi. De nyttor som värderats är: n Minskade utsläpp av växthusgaser. n Minskade utsläpp av luftföroreningar. n Tillgång till rötrest som gödningsmedel i jordbruket. n Ökad energitrygghet. n Ökad sysselsättning och produktion (BNP). n Ökad resurshushållning med matavfall. Nils Westling, miljöekonom, 2050 Consulting Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 44 ENERGIGAS NR 2 2018 Sammantaget beräknas den svenska biogasen under år 2016 ha skapat värden som uppgår till närmare 760 miljoner kronor och biogasens bidrag till BNP uppskattas ha uppgått till cirka 4 miljarder kronor. Potentialen är dock långt mycket större. Fossilfritt Sverige har uppskattat den svenska biogaspotentialen till 7,7 terawattimmar per år baserat på tillgängligt avfall och restprodukter. Om denna potential skulle realiseras innebär det en samhällsekonomisk nytta på nära 3 miljarder kronor årligen och den motsvarande BNPeffekten skulle uppgå till mer än 15 miljarder kronor per år. Samhällsekonomiska studier har gett oss inblick i de förhållanden som råder för biogasaktörerna i dag. Dessa är ogynnsamma i förhållande till de nyttor som skapas. Vi vill särskilt lyfta fram följande fyra punkter. n Energitrygghet: Global handel och utbyte har varit positivt för Sverige och omvärlden. Men vårt stora beroende av importerade drivmedel är ett risktagande, inte minst med tanke på att en stor del av importen kommer från Ryssland. I en alltmer osäker omvärld stärks argumentet för ökad produktion av drivmedel i Sverige, av svenska råvaror. En konservativ bedömning är att den svenska biogasens bidrag till energitryggheten är värt mer än 30 miljoner kronor per år, vid nuvarande produktionsnivå. n Rötrest: För att klara jordbrukets utmaningar och en hållbar livsmedelsproduktion kommer betydelsen av rötrest att öka. Överanvändningen av fosfor, som är en ickeförnybar och helt nödvändig resurs, är ett av våra mest underskattade miljöproblem. Genom att sluta kretsloppet kan vi ersätta en ohållbar import. Den rötrest som användes under 2016 bedöms ha varit värd mellan 40 och 120 miljoner kronor. n Matavfallsinsamling: Att producera biogas och växtnäring i stället för att skicka matavfallet till att brännas upp i värmeverk är helt i linje med principerna om en cirkulär ekonomi. De ökade miljönyttorna av att ta bättre hand om hushållsavfallet uppskattas till mellan 40 och 70 miljoner kronor årligen. n Luftkvalitet: I dag beräknas 5 000 svenskar dö på grund av luftföroreningar varje år och långt fler drabbas av hälsobesvär till följd av dålig luft. Vägtrafiken ligger bakom en stor del av dessa föroreningar, och de senaste