NG Malmö 1
Konst DRÖMMARNA HAR KOMMIT TILL MALMÖ Clara Popen
oe Thor blev plåtad av Albert Wiking, men fick själv hålla en intervju med honom inför utställningens Malmöpremiär. TEXT: CLARA POPENOE THOR FOTO: ALBERT WIKING ALBERT WIKING OCH Oscar Edlund har fotograferat och intervjuat människor världen över i över ett decennium. Zara Larsson, Dalai Lama, Ai Weiwei, Patti Smith är alla delar av utställningen We Have A Dream som visas på Malmö Live. Vad handlar utställningen om? – Den handlar om människor som på ett eller annat sätt inte har vikt ner sig, som vågar gå mot strömmen. Framförallt är de förebilder. Hur många är beredda att gå ut på gatan med risk för att bli fängslad, eller nedslagen av polisen? Många av de här har gjort just det. – VI HAR EN journalist med som heter Anabel Hernandez, som skriver om den korrumperade polisen och kokainmaffian i Mexiko. Hennes kollegor blev styckade. 12 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2019 Men hon fortsätter skriva ändå, för att hon menar att “att sluta skriva är ett annat sätt att dö”. Så vi har den här kvinnan som är trebarnsmamma, som tror på någonting. Det kan göra att man själv kan bygga upp en självkänsla. Hur har det här projektet påverkat hur du lever ditt liv? – Jag vet inte riktigt. Under riktigt många år samlade jag på tidningsartiklar om folk som på något sätt blivit diskriminerade, vars rättigheter blivit begränsade. Då kände jag och Oscar (Edlund) att vi ville samla starka röster från hela världen, både kända och okända, som vågar gå mot strömmen. Det här projektet är ju, även om det låter lite förmätet, helt unikt i världen. FN hade inte kunnat dra ihop det här gänget, Amnesty hade inte kunnat, vi lyckas med detta eftersom vi är oberoende. De här människorna är oberoende, de vill inte ha något med FN att göra, eftersom de anser att det är korrumperat, vilket det är, på många sätt och vis. – DET ÄR 14 fredspristagare med i det här projektet, du förstår hur svårt det är. Att få kontakt med Malala tog liksom tre till fyra år. Det är en grej som är så ball, att vi kommer i kontakt med de här människorna. Ta förra årets fredspristagare, Nadia Murad och Denis..ja vad heter han… MUGABE, FYLLER JAG felaktigt i och skäms. Men det hör (gudskelov) inte Albert Wiking. – Mukwege. Båda två hade vi hittat flera år innan. Det är ganska häftigt att lyssna på radio och höra att de vinner Nobelpriset, och veta att de redan är med i projektet. Men det var inte det jag skulle säga. Nadia Murad, hon blev fängslad av IS-krigare, och blev våldtagen från morgon till kväll. Hela hennes by blev lemlästad. Tänk att vara en sexslav, där du svimmar av tröttheten för att du är så jävla våldtagen. Vem kan tro, kan hon tro, att hon en dag står och tar emot Nobels fredspris? Det finns ju inte ens i fantasin. Och det är ganska mycket vad We Have A Dream handlar om. Det är ett vi-projekt. På sätt och vis är du nu en del av We Have A Dream, för att du skriver den här artikeln. Folk kommer att läsa den och kanske gå på utställningen, så kanske de köper boken, där intäkterna går till Läkare utan Gränser, som bokstavligen räddar liv. Det blir många ringar på vattnet.