NG Malmö 1
ATT GÖRA HYRA BIL Otroligt smidigt om man vill hi
nna se hela ön under sin vistelse. En grej jag gillade med Thassos var att byarna vi åkte igenom kändes ganska olika varann. Mysigt att till exempel äta lunch i en by och äta middag i en annan. DAGSTUR MED BÅT Det finns flera företag som ordnar dagsutflykter från olika hamnar på ön. Om man tycker om hav är det här kanske det mysigaste man kan göra, det går dessutom att hyra en motorbåt för att upptäcka på egen hand. VI KOLLAR I butiker, badar och äter lunch på en taverna intill havet. Innan vi åker tillbaka till Prinos följer vi taxichaufförens råd och går mot berget där det gamla palatset står, men det blir något helt annat som stjäl vår uppmärksamhet istället. Utsikten vid klippkanten skulle kunna dämpa ångesten hos vem som helst, och därifrån lyckas vi se en skymd grotta med tillhörande stenstrand på andra sidan om berget. Fem personer badar där nere i havet, så vi klättrar ner och gör detsamma. Tack vare de vita stenarna är vattnet klart, och på klippväggarna finns både sjöborrar och små krabbor under ytan. Efter badet tar vi en taxi längs kusten tillbaka till Prinos och avslutar kvällen med en á la cartemiddag på hotellets takterrass med resten av sällskapet. INFÖR DEN FÖLJANDE dagen har hela gänget bokat jeepar och beach buggies för att besöka olika platser runt Thassos. Det finns en huvudväg som omringar hela ön, vilket gör det smidigt att ta sig runt som turist. Vi får en enkel illustrerad karta och åker söderut. Vi viker av från huvudvägen och kör in på en gropig grusväg som ska ta oss mot det första stoppet, byn Maries och ett vattenfall vi hört talas om. Längs vägen klättrar bergsgetter och vi kör långsamt för att undvika de många stora stenarna som kilats fast i underlaget. STOPPET VISAR SIG vara en besvikelse, eftersom vattenfallet är torrt med undantag för en smal stril som letar sig ner i små pölar nedanför. Jag avråder ingen från att åka dit, det är kanske värt det när förutsättningarna är bättre, men en torr septembermånad är bevisligen 52 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2019 inte optimal för denna sorgliga ursäkt till vattenfall. VI ÅKER ISTÄLLET vidare mot nästa stopp, naturpoolen Giola som finns vid Thassos sydspets. För att komma dit följer man huvudvägen och går sedan ner för ett brant berg till fots. Vi är långt ifrån ensamma om att besöka lagunen den här dagen, men det är ganska få som faktiskt badar i det salta vattnet så vi tar tillfället att svalka oss i akt. Giola är ett av Thassos populäraste besöksmål, så om man är folkskygg bör man kanske undvika just detta, men det är åtminstone oexploaterat och väldigt vackert. Vi torkar en stund i solen och påbörjar sedan den utmanande klättringen tillbaka till bilarna. Nästa projekt blir att hitta en lämplig lunchrestaurang, vilket faktiskt är svårt när man befinner sig mellan byar, främst omringad av träd. Så fort vi ser en restaurangskylt svänger vi in vid vad som visar sig vara en liten familjeägd taverna som heter Skidia. Det hänger bläckfiskarmar på tork i solen och strax nedanför oss simmar ett stim stora tonfiskar förbi i havet. ”De hoppar som delfiner”, berättar servitrisen, dottern i familjen, engagerat. Tavernan är belägen på sydkusten, en kilometer före Aliki. Maten som ställs framför oss är otrolig, ett par andra restauranggäster som precis ska gå säger att de just ätit den godaste fisken i sitt liv. Efter lunchen blir vi bjudna på den grekiska desserten Halva som görs på bland annat olivolja, mannagryn, kanel och sockerlag. Servitrisen förklarar stolt att den är svår att tillaga och att hennes bror är den enda i familjen som gör den riktigt bra, men den uppskattas tyvärr inte av någon av oss. Såklart gullighetspoäng för att hon ville bjuda på det, dock. Vi tackar för oss och kör mot vårt sista stopp, Saliara Beach som ligger högt upp på Thassos östkust. Stranden har blivit känd som ”Marble Beach” eftersom sanden täcks av små stenar av just vit marmor som kommer från marmorbrotten uppe i bergen. Vid staden Makryammos finns en fem kilometer lång grusväg som leder fram till stranden. Vägen är kritvit av marmorgruset och dammar rejält, så för att slippa rinnande ögon och hostattacker kan det vara värt att hyra ett slutet fordon. Resvägen är hur som helst värd besväret, eftersom stranden är den finaste jag sett. Marmorstenarna ger vattnet en turkos nyans som jag vågar påstå inte finns någon annanstans i Europa och det väger upp för det faktum att stora delar av stranden ockuperats av solstolar, parasoll och en strandbar som tar fyra euro för en burk cola. Efter besöket på Saliara åker vi och lämnar tillbaka bilarna, drygt åtta timmar efter att vi hämtat dem. Om jag skulle haft en till dag för utflykter hade jag gärna utforskat de olika städerna, och letat efter oexploaterade små stränder vilket det finns gott om på Thassos. Vårt flyg går tidigt morgonen efter, så vi beslutar oss för en lugn kväll som avslutas med en omgång av lappleken. Den är utmärkt som underhållning för både stora och små gäng, men haltar lite om man parats ihop med sin svåger som verkar lida av både hörsel- och talfel. Vi sitter inte bredvid varandra under flygresan hem. VANDRA Detta var inget jag själv ägnade mig åt, men jag har hört gott om vandringslederna på Thassos och skulle gärna avsätta tid för det om jag någon gång åker dit igen. Med tanke på att jag blev imponerad av utsikten från 15 meter höga berg tror jag inte att jag skulle bli besviken. ATT ÄTA SKIDIA TAVERN KEKES BEACH kekesbeach.gr Åk dit! Så himla mysigt, genuint och gott. THROUMBAOLIVER Förutom olivolja och honung produceras det en hel del throumbaoliver på Thassos. Sådana skrynkliga svarta. Jag vågade inte prova en efter att min killes bror spottade ut sin på grund av konsistensen, men de verkar populära så om ni är modigare än jag borde ni absolut äta det. SMÅ TAVERNOR Dåligt tips eftersom de flesta restaurangerna på Thassos är just små tavernor. Vad jag försöker säga är att ni inte ska göra som jag och äta en massa buffémat eftersom det finns massor av lokala, mysiga ställen som förtjänar era pengar.