Maskinentreprenören 1
krönika » Jag ser inte många rävar ute längre Jag
är uppväxt med markarbeten, började som spadgubbe, vidare som grävmaskinist och lastbilschaufför för att slutligen hamna på kontoret, och hela tiden har det funnits karlar vid min sida att fråga om råd vid behov. Dessa ”gamla rävar” som sitter inne med all tänkbar kunskap inom branschen. Men snart är de inte kvar. Jobbet ser annorlunda ut i dag. Halva min arbetsvecka ägnas åt att sammanställa dokument för slutbesiktning av projekt. Det skall vara produktblad och egenkontroller. Skötselinstruktioner och fotografier. Adresslistor och intyg. Rutiner och relationshandlingar ska redovisas och allt skall finnas i två omgångar papper. Samt på usb-sticka! Man kan inte låta bli att undra hur allt kunde fungera ”förr i tiden”. Fick de gamla rävarna lösa problem efter eget huvud då de uppstod, utan att det dokumenterades på flera ställen och sedan kopierades. När det var klart överlämnade man jobbet bara. Byggbranschen har utvecklats från att utföra de arbeten som beställaren har specificerat och sedan kontrollerar att det görs, till att vi ska leverera en helt färdig produkt som ska fungera enligt önskemål. Vi får göra hur vi vill… men det ska dokumenteras. Självklart vill beställare ha papper på att arbetena är korrekt utförda… kanske också för att lättare hitta en syndabock när det blir fel, och hålla okunniga entreprenörer borta. Jag ser dock några bekymmer. Beställarna kan tappa kompetens när de inte längre behöver övervaka och styra arbetet. Deras viktigaste uppgift kan till slut bli att samla in korrekt pappersarbete och kontrollera detta mer än arbetet i sig. Det kan leda till att kompetensöverföringen i branschen blir lidande. Och när jag tänker efter. Vad kan vi egentligen om vi skulle hamna i en lång krisperiod utan elektricitet eller andra moderniteter? Inte mycket, tror jag. Och rävarna är snart borta. Jag blir ganska bekymrad när jag tänker på det. Halva min arbetsvecka ägnas åt att sammanställa dokument. MÅNADENS LYFT: Att byggkonjunkturen äntligen verkar peka uppåt. MÅNADENS SKOPA: Almanackan som är för kort för att hinna med. MÅNADENS LARV: Vilket djur är runt och spetsigt? – Kon.! Angelica Jansson är en helt äkta dalkulla som är gift med tatueraren Nicke som hon har två maskintokiga barn tillsammans med. Hon är utbildad sångerska och har sjungit vackert i alla maskiner hon spakat. Nu mer administrativ chef på familjeföretaget Last & Frakt i Dalarna AB. 72 MASKINENTREPRENÖREN 9/2014 www.maskinentreprenoren.se