Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll o krönika
Vårdguiden Tema Solen
Vårdguiden Sola sunt
Vårdguiden Solarier och UV-stråning
Vårdguiden "Numera är jag försiktig i solen"
Vårdguiden Håll koll på huden
Vårdguiden Objudna sommargäster
Vårdguiden Bett och stick
Vårdguiden Ålsjukt jobbigt
Vårdguiden så förebygger du åksjuka
Vårdguiden Håll balansen!
Vårdguiden PMS
Vårdguiden PMS och PMDD
Vårdguiden Är e-cigaretter farliga?
Vårdguiden Mats har KOL
Vårdguiden Många har KOL utan att veta om det
Vårdguiden Anita har KOL ”Jag lyssnade inte på var
ningssignalerna” Anita Gustavsson fick diagnosen KOL strax efter att hon gått i pension. – Visst blev jag andfådd när jag gick i trappor, men tyckte att jag hade rätt att känna mig lite trött när jag var 65 år. TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH FOTO SUSANNE WALSTRÖM Anita var nybliven pensionär och var ute och promenerade med sin son Anders, när han plötsligt utbrast: ”Men mamma, vad du flåsar! Du måste gå till doktorn och kolla vad det är.” Och det gjorde Anita. Vårdcentralen remitterade vidare till Thoraxkliniken, där hon fick gå igenom en mer omfattande undersökning. Det stod utom alla tvivel att Anita hade KOL. – Visst hade jag varit trött under en period, och visst blev jag andfådd när jag gick i trappor, men jag tyckte att jag hade rätt att vara lite trött när jag var 65 år. – Jag hade arbetat som dagmamma i alla år och aldrig rökt på jobbet. I stället hade jag varit mycket ute i naturen och rört på mig. Så här tror Anita att det är för många som har KOL. Att man egentligen har alla symtom, men skyller dem på rökningen eller åldern. Man tar inte varningssignalerna på allvar förrän det har gått ganska långt. Livsviktigt med motion Anita fick sin KOL-diagnos och blev hemskickad med luftrörsvidgande medicin. Det första hon gjorde var att sluta röka efter nära 50 år. – Men jag förstod egentligen inte hur allvarlig min sjukdom var, och levde ungefär som vanligt. Det var först när jag läste en artikel i Expressen om KOL som jag förstod att jag nog behövde göra flera förändringar av min livsstil för att faktiskt överleva. Anita gick en studiecirkel om KOL och lärde sig bland annat hur livsviktigt det är att motionera. – Sjukgymnastik är viktigt och även annan motion. Man ska promenera minst en halvtimme om dagen, och då ska det inte vara någon fönstershopping inte, utan riktiga promenader. Jag fick också lära mig att man behöver äta en ener gi rik kost eftersom andningen kräver så mycket energi vid KOL. Bra att träffa andra med KOL Nu, åtta år senare, har Anitas sjukdom förvärrats, men hon är noga med att sköta om sin hälsa. – Jag vet ju att det blir värre med tiden, jag kan exempelvis inte prata samtidigt som jag promenerar längre. Men jag tycker ändå att jag mår bra. Jag är engagerad inom Hjärt- och Lungsjukas förening, föreläser för KOL-patienter på vårdcentralen och leder studiecirklar om KOL. – Det är min erfarenhet att patienter med KOL mår bra av att träffa andra i liknande situation. Då kan man stötta och motivera varandra. Det har betytt mycket för mig. 23
Vårdguiden BUMM
Vårdguiden Läs känna våra bloggare
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Baksida