TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Kronan fortsatt stark
TIDNINGEN TILLVÄXT Sågverken tuffar på
MARKNAD RÅVAROR MARKNAD »Elpriset stabilt på kort
sikt« Under den kallaste veckan i februari föll en stor del av kärnkraften bort. Både Forsmark och Ringhals hade problem och under en tid var bara 57 procent av kärnkraften i drift. KÄRNKRAFT OCH VATTENKRAFT är basen i vårt system och god tillgång på dessa två produktionsslag är därför viktig för att undvika att elpriset skenar. Eftersom vi förra vintern upplevde ett så kallat torrår, där vi fick mindre vatten i magasinen än normalt, försvann uppemot 10 procent av Nordens totala produktionskapacitet av vattenkraft när situationen var som värst. Torrår inträffar regelbundet Man kan räkna med att torrår inträffar någon gång vart fjärde, vart femte år och är en av anledningarna till det utökade samarbetet vad gäller överföringskapacitet mellan våra grannländer. Det skulle helt enkelt bli för dyrt för oss i Sverige att bygga ny elproduktion för att möta efterfrågan under de år vi har brist på vatten, när vi kan importera el till en betydligt lägre kostnad. Vi påverkas därför också indirekt av utvecklingen på kontinentala elmarknader. Att kärnkraftskapacitet faller bort tror vi dessvärre vi får vänja oss vid eftersom våra reaktorer är i stort behov av underhåll. Man glömmer lätt att reaktorerna byggdes mellan 1972 och 1985, ej avsedda för uppgradering utan de skulle helt enkelt ersättas. Utsläppsrätter påverkar Andra faktorer som är viktiga för elpriset är prisutvecklingen på fossila bränslen samt utsläppsrätter. Man talar ofta om marginalprissättning och det innebär att elpriset bestäms av hur den sista kilowattimmen, som behövs för att möta efterfrågan, produceras. Resultatet är att det rörliga elpriset till stor del sätts av energikol. Det är också därför vi under extremt kalla dagar får mycket högre priser eftersom elen rätt och slätt tar slut vissa timmar. Det är inte ovanligt att man då drar igång gasturbiner varpå denna produktionskostnad sätter elpriset. Bortsett från extremkylan är det därmed produktionen som kommer i fokus vid långsiktig prognostisering. På kort sikt, ett till tre år, förväntar vi oss därför inte att elavtalen skruvas upp eftersom energibalansen är god. Sett på lite längre sikt gör vi dock bedömningen att kostnad för underhåll och ny kapacitet samt utvecklingen på fossila bränslen kommer att driva upp prisbilden. Johan Sillén Råvaruanalytiker, Handelsbanken josi05@Handelsbanken.se 2012: »Oro för vädret gör vetepriset osäkert« I förra numret av Tillväxt skrev jag att ”normalt” väder i alla regioner under ett enskilt år endast inträffat fyra gånger sedan 1974. I år har redan två onormala vädersituationer inträffat, torka i Sydamerika och kraftiga temperaturväxlingar i Europa. Därför kan vi nog förvänta oss varierande spannmålspriser även detta år. Under 2011 varierade priserna på spannmål kraftigt. Främst beroende på ogynnsam väderlek under en för grödorna mycket känslig period. I slutet av året led majsen och sojabönor- na i Sydamerika av kraftig torka, vilket fick priserna att skjuta i höjden och även priset på vete följde med upp. Torkan i Sydamerika fortsatte långt in i januari i år och började avta först i februari då skörden startade. Press uppåt I slutet av januari fick priserna dessutom lite press uppåt på grund av oro för att snabba temperaturväxlingar skulle påverka det europeiska höstvetet. Temperaturen växlade i Frankrike från en nivå 10 grader över det normala till 10 grader under det normala på mindre än 48 timmar – klart oroande för en gröda med stor brist på skyddande snötäcke. Samtidigt föll temperaturen i Ukraina till omkring 30 minusgrader – där med ännu större brist på värmande snö. » Temperaturen växlade i Frankrike från en nivå tio grader över det normala till tio grader under.« Den negativa effekten av det kalla vädret är svår att uppskatta, men helt klart har grödorna påverkats – dels höstvetet men säkert ännu mer den känsliga höst rapsen. I februari rapporterade det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, att det justerat upp utgående lager av vete för säsongen 2011–2012 ytterligare, till över 213 miljoner ton, det största lagret hittills. Det är då lätt att tycka att marknaden inte borde reagera lika mycket på eventuella produktionsbortfall. Men vi får inte glömma bort kopplingen mellan majs och vete som foderråvara. Denna koppling gör att vetet precis som förra året kommer att fortsätta påverkas av majsen, vars lagersituation är en helt annan med nära rekordlåga nivåer. Stor areal för majs I skrivande stund spås den amerikanska majsarealen bli rekordstor i år. Höga förväntningar kommer att ställa krav på en god väderlek vid tid för sådd. En riktigt god majsskörd i år kommer att förbättra lagersituationen för majsen, men det krävs nog mer än en säsong av bra skördar innan vi når mer normala nivåer. Därför lär vetet precis som förra året vara lite mer beroende av utveck lingen för den amerikanska majsen än normalt. Karl Persson Analytiker, råvaror, Handelsbanken, kape15@handelsbanken.se Tillväxt Nr 2 2012 Tillväxt Nr 2 2012 | 1 | 15
TIDNINGEN TILLVÄXT Koll på kassaflödet
TIDNINGEN TILLVÄXT Cityskogsägare, jag?
TIDNINGEN TILLVÄXT Lettland lockar