TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Kronan fortsatt stark
TIDNINGEN TILLVÄXT Sågverken tuffar på
TIDNINGEN TILLVÄXT Koll på kassaflödet
TIDNINGEN TILLVÄXT Cityskogsägare, jag?
TIDNINGEN TILLVÄXT Lettland lockar
GÅRDSFÖRETAGET – Vi fick aldrig veta att vi måste
vara väldigt noga med att specificera i detalj vad som ska göras och vad det skulle kosta, säger Harold. De Wits hade många kontakter med andra myndigheter om föreskrifter för djurhållning med mera. – Men okunskapen om alpackor och bristen på regler för stall till sådana djur gav ett närmast komiskt resultat, berättar Nathalie. Däremot finns regler för stall till dro- medarer, ett besläktat men avsevärt större djur. Och de reglerna skulle tillämpas. Nu står där tre stall, ett i var hage, alla byggda för dromedarer och tre gånger för stora. Här finns så gott om plats att alpackorna kan vräka sig som bodde de i en lägenhet. Vad de inte räknat med Harold och Nathalie gillar sina djur. De gosar och pratar vänligt med dem. Men verkligheten är att farmen har en bit kvar till affärsplanens mål på 10 000 besökare. Harold ligger i för att få upp antalet. En idé är att kombinera älgsafari och konferenser. Plats finns. ”Bo på älgfarm” är en annan lösning på sikt. Ihop med andra i besöksnäringen diskuterar han paketresor där hotell, älgsafari, kanotturer, golf eller annat att göra ingår. – Meningen var att vi skulle få mer tid för familjen när vi kom hit. Men vi har aldrig slitit så mycket som de här tre åren. Men vi trivs och tycker om att jobba utomhus med djuren. Att arbeta hårt hade de också räknat med, däremot inte att det skulle vara svårt komma in i det svenska samhället, att få vänner här. – Vi kommer inte längre än till ett hej. I Holland hade vi många vänner, barnen likaså. Vi bjuder på barnkalas med älgsafari men får inget tillbaka. Vi är positiva av oss, gnäller aldrig och vi bestämde från första dagen att alltid tala svenska, men det har inte hjälpt. Fotnot: När det här reportaget är klart för tryck meddelar Harold de Wit att älgfarmen ska bjudas ut till försäljning. Motgångarna socialt blev för mycket, och inte minst för barnens skull väljer de att flytta tillbaka till Holland. »Holländarna en injektion för kommunen« Runt 250 personer födda i Nederländerna har slagit sig ner i värmländska Hagfors. Flera av dem har köpt nedlagda jord- och skogsbruk och gett dem nytt liv. TEXT: HANS SANDSTRÖM – FOLKET FRÅN NEDERLÄNDERNA är kreativa, säger Anders Bäcker på Hagfors näringslivsbolag. De köper jordbruk eller skogsfastigheter med jakträtt men de vill varken odla jorden eller jaga. I stället ändrar de inriktning till något som drar turister: en västernranch här eller en älgfarm där. En campingplats i Vägsjöfors har röjt ett nät av mountainbike-leder och lockar dessutom med en rad andra saker att göra. En familj vars hund blev ormbiten fick klart för sig att det var många mil till djursjukhuset. I dag driver de en veterinärklinik i Mjönäs nedlagda skola. Snygga hemsidor har de alla, nästan alltid med text på flera språk. Risk för överetablering Holländarnas förkärlek för besöksnäringen är tydlig, säger Madeleine Norum på Region Värmland. Hon har kontakt med blivande företa- gare genom projekt ”Attraktiva Värmland” som marknadsför landskapet. Hon avråder inte folk från att öppna exempelvis bed & breakfast men betonar att det är viktigt att göra en grundlig marknadsanalys. Finns det risk för överetablering? – Kanske inte, men högsäsongen är så kort, och de ska kunna överleva även andra årstider. Kanske tänker de inte på att befolkningen här är mycket mindre, säger Madeleine Norum. Hagfors har faktiskt en enda person att tacka för inflyttningsboomen: Fastighetsmäklaren Bengt Pettersson. En dag i början av 00-talet packade han resväskan full med bilder på lediga hus på hemmaplan och for till den årliga emigrantmässan i Utrecht. Ett genidrag visade det sig; folk gick i flytt-tankar och de ville bo i eget hus nära naturen. – De säger att priserna på våra hus är låga, så de tycker att de får mycket för pengarna. Lockar turister Numera är Bengt Pettersson inte ensam svensk mäklare på mässan längre, och strömmen av holländare har avtagit i krisens spår. Men han är nöjd med resultatet. Förutom de som flyttat har ännu många fler skaffat fritidshus i Hagfors. I en kommun där det bor runt 12 000 personer och som tappat mer än var fjärde invånare de senaste trettio åren är tillskottet välkommet. Holländarnas barn skulle fylla två skolklasser om de samlades i samma skola. Och de turistföretag som inflyttarna startar lockar tusentals besökare, framhåller kommundirektören Jan Lilja. – De nya invånarna är en injektion och berikar hela samhället. Så vi tar väl hand om dem. Vi säger inte bara ”gör så här”, utan vi sitter ner med dem och hjälper dem att fylla i blanketterna. Det betyder hjälp med allt från att skaffa personnummer till att göra affärsplaner med mera. Tillväxt Nr 2 2012 | 33