TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Kronan fortsatt stark
TIDNINGEN TILLVÄXT Sågverken tuffar på
TIDNINGEN TILLVÄXT Koll på kassaflödet
TIDNINGEN TILLVÄXT Cityskogsägare, jag?
TIDNINGEN TILLVÄXT Lettland lockar
HÄRALDSMÄNNINGAR Häradenas rätt till allmänningar
na fastslogs redan i Magnus Erikssons landslag i mitten av 1300-talet. Under århundradena har både kungar och politiker velat lägga beslag på dessa stora egendomar. Så sent som 1979 utredde regeringen möjligheterna att låta avkastningen av allmänningarna komma hela bygden tillgodo i stället för att bara gå till jordägarna. Men denna utredning lades ner och häradsallmänningarnas avkastning stannade hos jordägarna. Andelarna i allmänningarna följer med ägandet av jordbruksfastigheterna i häradet eller det område som omfattas av allmänningen. Det händer att nya ägare till fastigheten inte har en aning om att man är delägare i allmänningen förrän det dimper ner en utbetalning i brevlådan. Som delägare har man bara fördelar eftersom det inte krävs någon arbetsinsats för att få utdelning. Det är svårt att få fram uppgifter över antalet delägare då de många gånger inte finns redovisade i fastighetsregistret. Det beror på att det inte alltid finns handlingar om delägarskapet att tillgå eller så är dessa äldre och svårtolkade. Stora överskott Det handlar i alla fall om utbetalningar på över 100 miljoner kronor per år, när överkottet från häradsallmänningarna fördelas bland delägarna, enligt Erik Petré, vd för Häradsskog AB som förvaltar ett antal häradsallmänningar. Dagens häradsallmänningar regleras av en lag från 1954 men redan av definitionen av allmänningen ser vi i lagen att det handlar om en mycket gammal företeelse: ”den av ålder bestående häradsallmänningen”. Nuförtiden bedriver allmänningarna ett modernt skogsbruk där man vårdar såväl skogen som miljövärdena och kulturarvet. Flera allmänningar har också gemensamma bolag som förvaltar skogen. OMTVISTAT ÄGANDE Häradsallmänningarna hotades redan av Gustav Vasa som drog in mycket egendom till kronan, men allmänningarna klarade sig trots allt från att dras in till staten. Karl XI var nästa kung som drog in stora egendomar till staten, men även han lämnade häradsallmänningarna ifred till sist. År 1817 var det dags för Riksdagen att föreslå att häradsallmänningarna skulle säljas på en öppen auktion. Det fanns då väldigt olika åsikter om vem som var rättmätig ägare, men till sist beslutade Karl XIV Johan att de skulle styckas upp och delas ut till delägarna. Detta ledde i en del fall till att skogen skövlades och skötseln blev eftersatt. Efter några år stoppades så delningen av fastigheterna och år 1866 beslutades att de inte längre skulle delas ut till delägarna. I början av 1900-talet föreslogs att man skulle slå ihop allmänningarna, kyrkans mark och statlig mark till särskilda revir inom Domänstyrelsen. Efter hårt motstånd mot förslaget stiftades den första häradsallmänningslagen år 1932 där den nuvarande ordningen fastställdes i lag. Jag får ut maximal nytta och nöje av mitt skogsinnehav. [.............................................................................................] 0% SÄKER 50% SÄKER 100% SÄKER Testa dig själv – behöver du vårt sällskap? Jag vet hur jag får bra betalt för virket. [.............................................................................................] 0% SÄKER 50% SÄKER 100% SÄKER Jag betalar inte för mycket skatt. [.............................................................................................] 0% SÄKER 50% SÄKER 100% SÄKER Gå in på www.skogssallskapet.se och se om du kan få ut mer av ditt skogsinnehav. Och beställ – kostnadsfritt! – vår bok i ämnet. www.skogssallskapet.se