TIDNINGEN TILLVÄXT 1
PROFILEN stressas ännu mer av överdriven omsorg.
Ett djur som inte är livshotande skadat behöver först och främst vara ifred i halvdunkel för att hantera chocken. Det har inget omedelbart behov av mat. Viktigt läsa på om arten – En man ringde och sade att han tagit hand om en kråka och tryckt i den mjölk. Den mådde sämre och sämre och jag förstod att han tryckt ner mjölk i lungorna på fågeln. – Identifiera djuret, låt det vara lugnt i en låda, sök information. Hon ser viltrehabilitering som något som främst hör till civilisationen. Ett skadat djur i skogen blir uppätet av ett annat djur och det är naturens gång. De flesta djur som kommer till viltrehabilitering har blivit påkörda av bilar. – I storstäder blir krocken större mellan oss och de vilda djuren. Ligger ett skadat djur på Sveavägen kommer inget annat djur och äter upp det. Det behövs någon som tar hand om det. Att bara skjuta skadade djur är inte rätt, anser hon. » Ett djur som inte är livshotande skadat behöver först och främst vara ifred i halvdunkel för att hantera chocken.« – Jag älskar människor också. Men min kämparanda handlar om djuren. Jag känner mig hemma med djur. Jag är ingen jättesocial människa, jag har ganska få människor som är mina nära vänner. Jag är en ensamvarg, egentligen. Hon brinner för viltrehabilitering och för att sprida kunskap om hur man gör, kanske framförallt vad man inte ska göra. Det är inte ovanligt att djur som tas om hand skadas mer på grund av missriktad välvilja. – Ja, det är kruxet. Om man inte vet vad man ska göra, gör man oftast fel. Varje art är så speciell och har sina behov. Det vanligaste misstaget är att djuret 8 | Tillväxt Nr 2 2012 Oljeutsläpp i Stockholm När det var ett oljeutsläpp 2002 i vattnet mitt i Stockholm och fåglarna var insmetade med olja kallades Djurens ö dit. – Det var hydralolja som är genomskin- lig. Man ser den inte. Ska vi skjuta ihjäl alla fåglar inför turisterna? Vi blev tagna på allvar och plockade in mer än 300 svanar och tvättade dem. Oljan antogs ha kommit från en bil. Efter insatsen fick de statliga bidrag till sin verksamhet under några år. Ekonomin är annars ett ständigt problem för den som jobbar ideellt, säger hon. Eftersom hon är en känd person tror folk att hon med automatik har pengar och kan ”kosta på sig” att rädda djur. – Så är det ju inte. När ett vilt skadat djur blir beroende av en människa för mat och vård, uppstår det en relation mellan djuret och människan? Blir de tama? – Med ett vuxet skadat djur försöker man hålla en viss distans, man vill hantera djuret så lite som möjligt. Djuret ska inte präglas på människor. Man matar, lägger om sår och ibland uppstår en koppling. Som när en stor trut klev ur buren och upp i knät och började greja och pyssla i håret. Då gäller det att inte bli med på noterna för mycket, för det här djuret ska ut igen. Förstår djuren att människan försöker hjälpa dem? – Ja, de vet att de får hjälp och de härdar ut. De accepterar situationen. Hon berättar om magiska ögonblick när djur släppts fria igen. Sälen Selma som tycktes vilja säga ”Tack och hej!” i sin sista blick innan hon dök ner i vågorna och försvann. Eller Garbo, ormvråken, som skadat ett ben. – Hon hatade oss, men när hon släpp- tes så vände hon och flög ovanför oss och skriade. Gång på gång, stora varv. Lili med ett rådjurskid.
TIDNINGEN TILLVÄXT Kronan fortsatt stark
TIDNINGEN TILLVÄXT Sågverken tuffar på
TIDNINGEN TILLVÄXT Koll på kassaflödet
TIDNINGEN TILLVÄXT Cityskogsägare, jag?
TIDNINGEN TILLVÄXT Lettland lockar