WE 1
TEMA: DIGITAL VÄNDPUNKT FÖR SVENSK INDUSTRI Utbil
dning en del av arbetet Enligt Claudia Olsson behöver företagen se till att varje anställd lägger ned 3-4 timmar per vecka i utbildning och kompetensutveckling. »Vi behöver idag i ännu högre grad planera in ett aktivt lärande, som en del av arbetstiden. Det behövs också rekryteras in kompetens utifrån. Men här råder fortfarande talangbrist. För att lyckas måste därför hela industrin kollektivt göra gemensamma insatser. Vi behöver tänka nytt kring vilka typer av incitament som krävs.« Singapore och Schweiz visar vägen Länder som Schweiz med sina digitala dagar och Singapore visar vägen, menar Claudia Olsson. I Singapore har regeringen skapat en utbildningsplattform för hela landet med olika digitala kurser och utbildningsstöd. Det ingår som en del av den nationella strategin att fokusera på kompetensutveckling även efter grundutbildningen. Hon tycker inte att det är enbart universitetens och högskolornas uppdrag att utbilda industrin. »Det akademiska systemet ansvarar för grundutbildning, grundforskning och vetenskap. Det är inte inställt på att hantera vuxenutbildning. I nuläget är de etablerade institutionerna inte tillräckligt agila för att kunna lära ut kunskapen i den digitala utvecklingens framkant. Vi behöver därför nya utbildningslösningar i samarbete mellan akademi och näringsliv. Det finns sådana utbildningar idag, men det behövs flera initiativ. Det kommer också att finnas ett ökat behov av egna interna digitala utbildningar inom företagen.« Nya politiska lösningar diskuteras Som en del av sitt arbete inom World Economic Forum har Claudia Olsson engagerat sig i att ta fram förslag och idéer för hur Europas näringsliv ska kunna utvecklas för att möta morgondagens arbetsmarknad. En idé som gruppen för europeisk policy tagit fram, handlar om utbildningsrätter. Enligt det framtagna konceptet URL - Universal Right to Learn – ska en marknad skapas för utbildningsrätter, på samma vis som man skapat en marknad för utsläppsrätter. Alla bolag kan genom utbildningsinvesteringar uppfylla en utbildningskvot för sina anställda och de som når och överträffar denna kvot har möjlighet att få ersättning för den extra utbildning de erbjuder på marknaden. De företag, som inte själva kan erbjuda utbildningar, kan istället köpa in utbildning från bolag som erbjuder detta och det utöver kvoten som krävs för sina anställda. Vi behöver lämna beslutspyramiderna och alla hierarkiska flödesscheman bakom oss, eftersom en stor del av framtidens beslutsfattande kommer att ske i nätverken. En eftertraktad kompetens för att höja kompetensen Claudia Olsson är civilekonom och civilingenjör. Hon var tidigare ämnessakkunnig vid UD, har utsetts till Young Global Leader av World Economic Forum, är medlem av Europeiska Kommissionens grupp »Industri 2030« och den aktiva arkitekten bakom det omskrivna digitala ledarskapsprogrammet »Stellar Executive Program«. Hon är grundare och VD för den digitala tankesmedjan och utbildningsbolaget Stellar Capacity samt styrelseordförande för Swedish for Professionals. Hon sitter med i World Economic Forums framtidsråd för Värderingar, etik och Innovation och är även Associate Faculty vid Singularity University. Claudia Olsson är likaså en eftertraktad föreläsare och rådgivare åt internationella regeringar och organisationer. »Det är ett väldigt visionärt förslag, och även om det inte genomförs i sin helhet, så kan det inspirera till flera lösningar inom området. Därtill finns möjligheter, som exempelvis utbildningsförsäkringar och utbildningslön, vilket går att jämföra med semesterlön. Idéerna är helt enkelt förslag för hur vi ska kunna få arbetsgivare och anställda att aktivt dedikera mer av sin tid för lärande«, säger Claudia Olsson. Nätverken blir centrala Samtidigt kommer framtidens arbetsmarknad att vara mer flexibel. Arbetsförhållandena kommer att variera och kompetensen kommer att finnas tillgänglig både internt och externt. Nätverken och företagens ekosystem blir centrala, liksom partnersamverkan och samarbeten med andra företag. »Bolagen behöver se över sina affärsmodeller och se hur de fungerar i en mer plattformsbetonad ekonomi, där ekosystemen blir mer centrala. Framtidens framgångsrika företag måste tillsammans med sina kunder röra sig mot mer integrerade strategiska samarbeten.« 19