WE 1
DET FINNS NÅGOT INOM AI SOM SKRÄMMER SKITEN UR MI
G »I den framtidsutveckling som följer med AI har vi fantastiska möjligheter. Men det finns dock något som skrämmer skiten ur mig. Om vi nu befinner oss i uppbyggandet av ett nytt samhälle, vilka får vara med och bygga det och vilka lämnas utanför? Som så ofta förr byggs tekniken av vita män, för vita män. Vi andra får hänga på bäst vi kan. När vi nu har chansen att renovera samhällsbygget, så bör vi ta den. Vill vi använda AI till annat än slavar, krig och sex behöver vi ha större mångfald«, skriver Camilla Wagner i denna krönika. Minns ni filmen Blade Runner? En dystopisk framtidsskildring från 1982 om hur människoliknande robotar försöker revoltera mot att de behandlas som slavar. Historien utspelar sig i år (2019) och eftersom Rutger Hauer, som spelar en av robotarna, korsade regnbågsbron i somras, så fann jag det lämpligt att ge mina barn ett stycke filmhistoria. Med popcornskålen i knät bänkade vi oss framför TV:n. Det är verkligen ingen höjdarfilm. Snarare en påminnelse om hur skönt det är att 1980-talet ligger så långt bakom oss. Filmens så kallade hjälte, spelad av Harrison Ford, inleder ett förhållande med en av robotarna. Relationen börjar med att han tvingar sig på henne. Idag skulle vi rubricera det som våldtäkt, men 1982 var det tydligen ett bra sätt att starta en framtid tillsammans. Det var plågsamt att se och jag skänkte en tacksamhetens tanke till kvinnorörelsen för metoo och 46 KRÖ N I K A