Vårdguiden Framsida
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema Diabetes
Vårdguiden Tema Diabetes
Vårdguiden Tema Diabetes
F örsta varningssignalen kom vid en hälsokontroll
för 15 år sedan. Då upptäcktes ett högt blodsocker. Efter en tids regelbundna kontroller på vårdcentralen visade det sig att Anders hade höga blodsockervärden hela tiden. Då var han 45 år, vägde för mycket och jobbade hårt, både som företagsledare och landstingspolitiker. – De frågade om jag hade diabetes i familjen och jag kom fram till att både mormor, mina morbröder och flera kusiner hade det. I mitt fall finns alltså en stark ärftlighet men livsstilen bidrog också. Den första tiden fick Anders en kombination av två olika läkemedel och efter några år fick han börja med insulin. – Men för tre år sedan slutade jag med insulinet. Förr sa man ju att det inte gick, men för mig fungerade det bra. att gå ner i vikt är en effektiv behandlingsstrategi för överviktiga med diabetes typ 2. Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. – Jag dricker aldrig läsk, sällan öl och kaffet tar jag svart. Jag försöker också välja frukter som inte innehåller så mycket socker, till exempel citrus och äpplen, inte druvor eller bananer. – Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare. Vitt bröd äter jag praktiskt taget aldrig längre, och det blir även mindre ris och potatis – utom när färskpotatisen kommer, för det tycker jag är en mänsklig rättighet. Jag äter mycket mer sallad nu än tidigare, gärna till en bit kött eller fisk. Nu har Anders haft diabetes i 13 år och har lärt sig att hålla sitt blodsocker på en visserligen något för hög men ändå stabil nivå. ”Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare.” – Man får vara nöjd om man har ett stabilt värde när man bli äldre. Ligger man för lågt är det större risk att man får allför lågt blodsocker. Det är ju inte bra när man kör bil till exempel eftersom man kan bli omtöcknad och förvirrad då. under den tid anders tog insulin fick han ofta lågt blodsocker och blev orolig för att han skulle svimma. Nu finns varken den oron eller det stora suget efter mat och sötsaker kvar. – Allt det där är borta. Jag har inga begränsningar i jobbet, kan gå för full maskin igen. Motionen är det sämre med, inte ens hustrun kan locka med Anders i joggingspåret. – Men jag är ändå i farten jämt, säger han, och tar alltid trapporna när det går. Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. Andra former av diabetes Graviditetsdiabetes drabbar » diabetessjuksköterska vid mottagningen. Sjukvården kan erbjuda många bra hjälpmedel men de fungerar bara om man själv vill använda dem. – Därför är det viktigt att patienten känner förtroende och trygghet. Det är särskilt viktigt att vi finns där i dåliga tider när de inte har hunnit med att sköta om sin sjukdom. Så är det ju för alla, att vi är bättre på att ta hand om vår hälsa i perioder, säger Marie Lindström. Idag finns det ett stort intresse hos dem med diabetes när det gäller kosten. På Ersta finns en dietist som bland annat lär ut bra matvanor på diabeteskurserna. Målet är att patienterna genom kursen ska få kunskap om hur matvanorna påverkar kroppen så att de kan hitta ett sätt som fungerar för just dem. I teamet på diabetesmottagningen ingår också en psykolog som fångar upp dem som har det svårt med sin sjukdom. På väg in i vuxenlivet, med allt vad det innebär med eget hushåll och familj, är det särskilt viktigt att hitta rutiner och bra vanor. 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Att den som har diabetes själv kan mäta sitt blodsocker har inneburit en viktig och positiv utveckling av behandlingen. Patienten mäter själv blodsockernivåerna flera gånger om dagen med hjälp av ett enkelt blodprov. En liten sticka med en bloddroppe förs in i en blodsockermätare som snabbt visar resultatet på en display. Blodsockermätning grunden Förutom de dagliga mätningarna tar diabetesvården ett par gånger om året, genom blodprov också fram ett medelvärde på hur blodsockernivåerna varierat under de senaste två – tre månaderna. Provet kallas HbA1c eller långtidssocker. För en person med typ 1 diabetes som ska dosera insulin är det viktigt att se samband. Vart är blodsockret på väg, stiger det eller sjunker det? Och vad är det som har påverkat förändringarna? – Vi kan titta på trenderna tillsammans och det gör det lite lättare att analysera varför blodsockret varierar som det gör under en dag, säger Eva Toft. 2–3 procent av alla kvinnor som väntar barn. Det är form av diabetes typ 2 som går över efter förlossningen. Sjukdomen upptäcks genom blodprov som tas vid rutinkontrollerna på barnmorskemottagningen. Obehandlad graviditetsdiabetes kan leda till havandeskapsförgiftning. Graviditetsdiabetes är starkt ärftligt, så om du har diabetes i släkten ökar risken. Du ligger också i riskzonen om du är överviktig eller har fött barn som vägt mer än 4.5 kg. Du som haft graviditetsdiabetes kan också lättare få diabetes typ 2 senare i livet. Det finns även andra former av diabetes. LADA kallas ibland för diabetes typ 1,5 eftersom den har drag av både typ 1 och typ 2. MODY är ett samlingsnamn för starkt ärftlig diabetes. Sekundär diabetes kan man få som följdsjukdom av till exempel sjuk domar i bukspottkörteln. Den kan gå över om grundsjukdomen behandlas. MER INFORMATION 1177.se/diabetes 1177.se/diabetsrisktest 9
Vårdguiden Hjärnan behöver få arbetsro
Vårdguiden Grilla gott och säkert i sommar
Vårdguiden Håll maten fräsch
Vårdguiden Att hantera sin ångest
Vårdguiden Värt att veta om värktabletter
Vårdguiden Spik i foten
Vårdguiden Sommarruset kan vara skrämmande för bar
n
Vårdguiden 1177 Vårdguiden, hur kan jag hjälpa dig
?
Vårdguiden Aktuellt i sommarvården
Vårdguiden Kontakta 1177 Vårdguiden så får du rätt
vård snabbare