AMES 1
analyserar den. Ibland leder det till en intresse
karta eller till vad vi kallar en kundresa, eller kanske både och. Ibland mynnar analysen ut i något vi kallar persona. Det är en beskrivning av de olika användargrupperna som är inblandade i verksamheten eller situationen, vad det nu är man försöker lösa för problem, berättar Bjarte. – Analysen ska mynna ut i tydliga insikter som alla i projektet kan förstå och förhålla sig till. Med utgångspunkt i den gemensamma förståelsen av problemet går vi över till den fas som kallas idégenerering. Det är först då vi spånar fram olika typer av lösningar. Då kan vi börja tänka på om det är en app det ska vara eller om det ska vara något annat. NÄSTA FAS ÄR PROTOTYPING. – När vi genererat idéer börjar vi göra prototyper för att visualisera idéerna. Det är väldigt enkla prototyper, mer teckningar än utvecklade gränssnitt, förklarar Bjarte. – När vi har en visualisering av våra tankar har vi något mer konkret att prata om. Då kan vi gå tillbaka till användarna och testa. De får peka, visa, prova och berätta vad de tänker och hur de upplever det vi visar dem. Testfasen ger mer information och så är vi tillbaka i lärandefasen. – Design Thinking är ett iterativt arbetssätt. Det lirar väldigt bra med agila arbetssätt, som många programmerare använder. Man testar, tar med sig nya kunskaper, gör en ny analys, genererar nya idéer och gör nya prototyper, säger Bjarte. – Det är först när man testat sina idéer och prototyper några gånger som man ska lägga någon tid på att utveckla den faktiska tekniken. Om det läggs en massa tid på utveckling tidigare i processen kan man stå med en teknik som varken är ordentligt genomtänkt eller särskilt meningsfull för användaren. MENINGSFULL ÄR ETT ORD BJARTE använder mycket i beskrivningen av arbetssättet. – Nyttan med en produkt eller tjänst uppstår först när den används. Den måste vara meningsfull för någon att använda, annars finns det ingen som vill betala för den. Så enkelt är det, säger han. – Att sitta och hitta på coola grejer som ingen har någon nytta av är inte ett hållbart sätt att bedriva sin verksamhet på. Det var liksom det jag ledsnade på. Innan han startade Usify arbetade Bjarte med allt möjligt. – I botten är jag sjuksköterska men jag har jobbat med alla typer av branscher. Efter att ha arbetat som sjuksköterska ett tag kände jag att det finns så mycket mer att upptäcka inom andra branscher. En nyfikenhet växte och som tur var blev jag rekryterad till ett IT-bolag, berättar han. – Inom den branschen har jag jobbat med det mesta. Allt från stålindustri, olja och shipping till transportsystem, kvalitetssystem och många olika typer av produktutveckling. Mycket av arbetet var internationellt och jag pendlade bland annat till Kanada i flera år. BJARTE KOMMER URSPRUNGLIGEN från norra Norge. – Vi bodde i Stavanger när jag jobbade internationellt och min fru tröttnade väl lite. Hon kommer ursprungligen från Linköping och längtade hem, berättar han. – För mig spelade det ju ingen roll vilken flygplats jag flög ifrån så vi flyttade. När jag sedan startade Usify 2005 var det i Linköping. Det är fortfarande här vi har vår största personalstyrka och vårt huvudkontor. Usify har också kontor i Stockholm, Jönköping och Örebro. – Man måste liksom ha en närvaro i Stockholm. Det bara är så. Vi har länge sålt kanske 80 procent av vår kapacitet till Stockholmsområdet, 21