Fjärrvärmetidningen 1
Tema: Produktion Framtidens värmeproduktion inneb
är långt flera alternativ än stora förbränningsanläggningar. Där ny produktionskapacitet planeras, är spillvärme många gånger ett viktigt inslag. Hett med spillvärme i framtidens produktion P Å många orter planeras för framtidens värmeproduktion. En del produktion är åldersstigen, en del har fossil energi. Att hitta lämplig ersättning är svårt, då ekvationen rymmer många svårhanterliga omvärldsfaktorer; som många nya bostäder, nära nollenergibyggnader, höga miljökrav, lågt elpris och energieffektivisering. Det finns många alternativ för framtiden, men spillvärme är väldigt hett. Varberg hämtar från bruket I Varberg planeras den nya stadsdelen Västerport med cirka 2 000 lägenheter. Varberg Energi räknar med att klara hela värmebehovet med spillvärme. Fjärde generations fjärrvärme (4GDH) med låga temperaturer är en viktig pusselbit. Varberg Energi samarbetar kring 4GDH med professor Sven Werner vid Högskolan i Halmstad. Jonas Kalén. – Många faktorer gör 4GDH lockande. Vi blir av med hälften av de termiska förlusterna med lägre temperaturer. Vi kan få ut mer energi vid förvärmning av returen genom rökgaskondensering, och ökar verkningsgraden i systemet, berättar Jonas Kalén som är processingenjör vid Varbergs Energi. Redan idag hämtas stor del av fjärrvärmens baslast som spillvärme från massafabriken Värö bruk utanför Varberg. Med 4DGH så kan returtemperaturen till bruket sänkas och mer energi kan återvinnas. – Då kan vi utnyttja spillvärme med låga temperaturer som vi inte kan utnyttja idag. Både vi som fjärrvärmebolag och Värö bruk tjänar på detta. – Med 4GDH behöver vi knappt tillföra extra energi till nätet, för att mata den nya stadsdelen. Innan Västerport byggs ska Varberg Ener10 gi genomföra ett mindre pilotprojekt av ett 4GDH-nät för att se om teorierna håller för verkligheten. 15 km ledning förser Arboga 15 kilometer fjärrvärmeledning, för att hämta spillvärme från Köpings industrier, blev lösningen för Arboga. Fjärrvärmeledningen togs i bruk under våren, men utredning om spillvärmen har pågått sedan många år tillbaka. Den stora investeringskostnaden har fått bolagen att avvakta. – Men för 1,5 år sedan ville ett utomstående bolag köpa Arboga Energi. Då gick det fort att komma till beslut. Vi ville att investeringarna skulle stanna på orten, säger Marie Kilbo, som är fjärrvärmechef i VME (Västra Mälardalens energi och Miljö AB) som då skapades genom att Köpings kommun köpte Arboga energi och bildade ett nytt bolag. Omkring 100 miljoner Marie Kilbo. kronor lades på ledningen som gör att överskottsvärmen i Köping ska kunna värma Arboga. – Om spillvärmen försvinner i framtiden är de två bolagen tillsammans starkare, och kan bygga kraftvärme, tillägger Marie Kilbo. Göteborg utreder fossilfritt Göteborg Energi planerar för fossilfri och återvunnen fjärrvärme till 2030. Idag är det fossila innehållet i bränslemixen 10-15 procent. Utredningen om den framtida produktionen pågår och beslut väntas i höst. Faktorer som påverkar är att Göteborg befolkning förväntas öka motsvarande1,5 Halmstad. Dessutom har kommunens bolag och förvaltningar en klimatstrategi med ambitiösa mål. Man har också kunder som idag ställer krav på fossilfri fjärrvärme och kyla. Ett alternativ är ett nytt biokraftvärmeverk, där man idag gör en förstudie. Bolaget tittar även på annan värmeproduktion. Industriell restvärme är ett alternativ, men i detta ingår en del avfallsförbränning vars bränsle till 35-40 procent betraktas som fossilt. Det fossila påverkar miljönyckeltalen. – Det är tydligt att den fossila andelen ligger oss till last vid val av värmelösning i nya områden som ska miljöcertifieras, säger Björn Gustafsson, programansvarig för stadsutveckling på Göteborg Energi. Göteborg Energi utreder att öka uttaget av överskottsenergi från olika källor. Samtidigt utreds möjliga lagringsmöjligheter för att minska behovet av effekt både över säsong och över dygn. – Vad gäller dimensioneBjörn Gustafsson. ring av Göteborgs fjärrvärme är det troligt att behovet av effekt ökar något mer än behovet av energi. Vi har beslutat att uppföra en större ackumulatortank för dygnslagring för att nämna ett exempel. – En annan effektlösning är att låta kundernas byggnader vara energilager för att kapa effekttoppar. – Vi har redan provat det i ett försök med 20 fastigheter, nu ska vi skala upp det i ett större försök. Det mest troliga är en kombination av flera lösningar för att minska behovet av att investera i produktionsresurser, uppger Björn Gustafsson. Gruvan ska värma Kiruna Den stora stadsomvandlingen i Kiruna innebär nytänkande inom fjärrvärmen. Idag hämtar Tekniska Verken i Kiruna cirka 15 procent av energin för fjärrvärmen från LKAB:s gruvproduktion. Där finns enorma mängder spillvärme som fullt ut kan ersätta dagens avfallsbränsle. – Detta är väl utrett av oss och av LKAB som visat stort intresse, berättar Lars TörnFjärrvärmetidningen • Nr 4 • Juni 2017