Fjärrvärmetidningen 1
Allt mer teknikinriktad forskning efter behov Fjä
rrvärmeforskningsprogrammet Fjärrsyn avslutas den 30 juni. Vad kommer att hända med fjärrvärmeforskningen efter det? Vi ställer frågan till Fredrik Martinsson, programsamordnare kraft och värme på Energiforsk. Hallå där ▶ – Programmet har sedan starten finansierats av Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag och Energimyndigheten, men framöver kommer inte Energimyndigheten att stå för någon finansiering. Dessutom kommer det inte att finnas en ekonomisk koppling till branschorganisationen (numera Energiföretagen Sverige) som tidigare, utan finansieringen kommer huvudsakligen från av intresserade energibolag. – För Fjärrsyn innebär det nya förutsättningar. Vi har därför bland annat arbetat i en framtidsgrupp för att ta reda på behoven inom fjärrvärmeforskning. Det närmaste året kommer vi att ha färre projekt. Vi planerar dock att starta ett större program om ett år, men vi behöver mer tid att utveckla det. Parallellt med vårt forskningsprogram kommer Energimyndigheten att driva ett forskningsprogram inom hållbar värme och kyla. Det programmet startar i höst med utlysningar och andra aktiviteter. Vilken typ av forskning är det branschen kommer att få ta del av det närmaste året? – Inom Energiforsk planerar vi att genomföra tre projekt: Förlängd livslängd av näten, Byggnaden som reglerresurs och Kostnadseffektiva värmelager. Det är frågeställningar som branschen vill att vi prioriterar. Innehållet är dock inte 100 procent klart, utan det kan komma mindre justeringar. De exakta Fjärrvärmetidningen • Nr 4 • Juni 2017 Fredrik Martinsson vill att forskningsresultateten nyttiggörs i högre utsträckning. Foto: ELLINOR COLLIN projekten kommer att beslutas av en styrgrupp i programmet. Vi vill dessutom jobba mer med innovationer och pilotprojekt. Det är enbart teknikinriktade projekt det kommande året. Vad är orsaken till det? – Ja, det är teknikrelaterade rubriker på inriktningarna i kommande Energiforsksatsning, men självklart behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt för att lösa alla kommande utmaningar som exempelvis bibehållen konkurrenskraft genom större kundnytta och effektivisering av systemen. Anledningen att benämna inriktningen med själva teknikområdet är att det blir tydligt hur vi går mot ett hållbart värmesystem. Men det är viktigt att poängtera att Energiforsk vill jobba med hela innovationskedjan från kunskap till kundnytta. Vilka behov ser du som viktiga för den framtida fjärrvärmeforskningen? – Att i ännu högre utsträckning nyttiggöra resultaten från forskningen och nå ut – särskilt till små bolag, att forskningen ska vara mer behovsorienterad och snabbare kunna omsättas i praktiken, att forskningen ska ge ekonomiskt nytta och mäta detta noggrannare. Det vore också värdefullt om vi kunde få kundrelaterade projekt, då det är centrala frågor för energibranschens framtida konkurrenssituation. Slutligen, varför behövs fjärrvärmeforskning och varför ska den finansieras gemensamt av branschen? – Jag ser Fjärrsyn som energibolagens förlängda forskningsavdelning där vi kan dela på kostnaderna för att få fram resultat som kan stärka såväl enskilda bolag som hela branschen. Förutom forskningsresultaten, är det även viktigt att lyfta de mjuka delarna som kommer från forskningsprogrammet. Exempelvis ger fjärrvärmeforskning högre trovärdighet, det skapar viktiga nätverk och mötesplatser samt leder till att branschen kan rekrytera högkvalificerad kompetens genom disputerade fjärrvärmforskare. Det skapar också nya begrepp och tankesätt för att kunna prata om framtiden, fjärde generationens fjärrvärme och prosumenter. ◾ ANN-SOFIE BORGLUND 7