Fjärrvärmetidningen 1
Tema: Produktion Fyra frågor: Bertil Wahlund Samv
erkan ger framgång Forskningsprogrammet Materialteknik för termiska processer, KME, effektiviserar termiska energiprocesser genom att utveckla nya material och teknik. Forskningen drivs av Energiforsk tillsammans med ett konsortium av energibolag och tillverkare av material och pannor tillsammans med högskoleforskare. Bertil Wahlund är ansvarig för programmet på Energiforsk. Vad handlar forskningen om? – Studierna är inriktade på att testa olika material och förbränningsförhållanden i fastbränslepannor. Det kan exempelvis handla om att prova olika additiv, bränslekvaliteter och material i syfte att bli bättre på att bemästra korrosion och andra materialrelaterade problem i anläggningar. Inom programmet görs också en hel del studier kring materialteknisk utveckling för gasturbiner. Varför är så många olika företag intresserade av att vara med i KME? – Det beror på att programmet är ett vinnvinn-förhållande där olika industrityper går samman för att lösa ett gemensamt problem, men utifrån olika perspektiv och med egna incitament. Projekten som körs i KME är industridrivna, och därmed också i högsta grad industrirelevanta. Alla får ut något. Vad är nyttan för de som är med? – Företagen i konsortiet får tillgång till forskarnas grundläggande kompetens, som nyttjas i tillämpade fältstudier ute i verkligheten i pannor. Energiföretagen gör tester i den egna pannan för att minska kostnaderna och förlänga pannans livslängd, till exempel genom att optimera driftparametrar och att få underlag för bättre val av kostnadseffektiva material i överhettare och eldstad, materialtillverkaren får möjlighet att utveckla och testa sina material i verkliga miljöer, panntillverkaren får hjälp att bättre optimera materialval och helt enkelt göra bättre pannor. Fördelen för en akademisk forskaren är att kunna applicera sina teoretiska modeller och förklaringsmekanismer i en verklig miljö och att få återkoppling på sina teorier. KME firade 20 år härom veckan. Behöver ni forska mer? – Det uppstår hela tiden nya frågor att lösa. För 20 år sedan var det politiska beslut som gjorde vi behövde ställa om så att kol kunde ersättas med biobränsle. Med dagens låga elpriser handlar det om att möjliggöra billigare bränslen, exempelvis returträ, som är förbränningstekniskt svåra att hantera och det skapar nya utmaningar. Också flexibel drift är en utmaning för fastbränslepannor som vi behöver kunna hantera framöver. ◾ CATARINA JÄDERBERG Noterat Spara resurser med återanvänd gjuterisand ▶ Gjuterisand används inom gjuteriverksamhet för att göra gjutformar och kärnor. Materialet består av sandpartiklar av kvarts och fältspat som täckts med bentonitlera och malt kol. Det mesta av gjuterisanden återanvänds flera gånger, men 200 tusen ton blir årligen överskott i Sverige. Om gjuterisand återanvänds som bäddmaterial i fluidiserade bäddpannor istället för att deponeras skulle det medföra en resursbesparing. Det är dock inte uppenbart på vilket sätt driften i pannorna påverkas av att byta ut färsk natursand mot gjuterisand. Här visar resultaten, som gjorts på flisat returträ, att de flesta sorternas gjuterisand fungerar bra och minskar överhettarkorrosionen medan bäddens sintringstemperatur sjunker något. Rapporten från Samverkansprogrammet bränslebaserad el- och värmeproduktion heter Gjuterisand i fluidiserade bäddpannor och har nummer 2015:198. Bättre tillsyn av glasfiberarmerad plast ▶ Det här är en praktisk handbok som underlättar inspektion och statusbedömning av processutrustning i glasfiberarmerad plast, kallad GAP. Boken ger en introduktion till de grundläggande begreppen, har ett avsnitt om gällande standarder och normer och beskriver reparationer och åtgärder. Handboken är tänkt som ett stöd till den skadeatlas som tagits fram parallellt och som är en mer kortfattad version med större fokus på att tydligt beskriva skador, bedömningskriterier och tillämpbara metoder för oförstörande provning, exempelvis ultraljud, digitalröntgen och visuell inspektion. Rapporten och den tillhörande skadeatlasen vänder sig till inspektörer av plast och kompositer i industrin och till företag inom inspektion och besiktning. Rapporten från Samverkansprogrammet bränslebaserad el- och värmeproduktion heter Handbok för inspektion av glasfiberarmerad plast 2015:180 och Skadeatlas GAP har nummer 2015:181. Bertil Wahlund. Boden Energi bygger ny kraftvärmepanna ▶ Bodens Energi AB ska att bygga en ny avfallseldad kraftvärmepanna. Investeringen beräknas kosta cirka 760 miljoner kronor och ska enligt planen vara klart april 2019. Den nya pannan kommer producera lika mycket värme Fjärrvärmetidningen • Nr 4 • Juni 2017 Rapporterna kan laddas ner utan kostnad på www.energiforsk.se. som den gamla medan elproduktionen kommer öka till den dubbla. Valet stod mellan att renovera den gamla pannan eller bygga en ny, men de ekonomiska fördelarna vägde för en ny panna. 17