Nordens Tidning 1
Flaggskeppet har vind i seglen augusti, en månad
för svamp- och blåbärsplockning. Barn och föräldrar som återvänder till staden efter semestern. spända av förväntan inför höstterminen. Men även lite oro. skolan är i bästa fall en plats där ungdomar får kunskaper, sociala färdigheter och en möjlighet att växa. Men skolan kan också vara en plats för misslyckande och krav som man inte lever upp till. om man inte når målen, då finns det en risk att motivationen sinar. om en flicka eller pojke har låg motivation, psykiska problem, inlärningssvårigheter eller upplever en dålig skolmiljö ökar risken för studieavbrott. enligt en ny rapport från lärarnas Riksförbund klarar inte 1 av 3 svenska elever gymnasiet idag. Transnationellt samarbete för att få fler unga att gå klart gymnasiet Sedan 2012 arbetar drygt 80 kommuner för att fler ungdomar ska få möjlighet att slutföra sina gymnasiestudier inom projektet Plug in som drivs av Sveriges kommuner och landsting. Plug in är en plattform för att utveckla, testa och genomföra nya metoder för att förhindra studieavbrott. genom engagemanget i Plug in har Skl även utvecklat ett transnationellt samarbete i frågor som rör studieavbrott och ungdomars etablering i arbetslivet inom östersjöregionen. Sedan 2014 leder Skl ett flaggskepp inom östersjöstrategin som kallas School to work. inom flaggskeppet har civilsamhällesorganisationer, skolor, kommuner och regioner, myndigheter och andra aktörer från sju länder som ingår i östersjöregionen samlats. Målet med det transnationella samarbetet är att: 1. Bygga kunskap om metoder och tillvägagångssätt inom skolmiljö, arbetssätts inom kommuner och statliga myndigheter för att minska skolavhopp. 2. dela erfarenhet om framgångsfaktorer som åtgärdar skolavhopp, integrerar nyanlända och unga som varken arbetar eller studerar. 3. anpassa metoder till sina relevanta situationer för att ställa ungdoms behov i centrum och jobba mer effektiv. elever som riskerar att göra studieavbrott, befinner sig ofta i en komplex För att undvika studieavbrott kan man fundera kring dessa punkter: Hur ska vi få alla elever att kämpa och se framåt, oavsett förutsättningar och ambitionsnivå? Hur höjer vi studiemotivationen bland ungdomar Hur hittar vi och fångar upp enskilda elever innan i en tradition icke-akademisk miljö? det är försent? 1. 2. 3. situation som gör att de tvingas träffa många olika professioner och myndigheter. risken är deras fokus försvinner än längre bort från studierna då de tvingas springa från en myndighet till en annan. det är därför nödvändigt att ändra metoder och arbetssätts på skolor, kommuner och regioner, myndigheter för att elever skulle kunna fokusera på studierna. istället borde det vara så att det är individen som riskerar att göra ett studieavbrott som placeras i centrum för samarbetet mellan skola, kommun och andra aktörer. de borde få en koordinator som informerar involverade om personens utveckling. istället för att springa från ett blåbärsris till en annat borde individen bli inbjuden till en fika med blåbärspaj där alla berörda aktörer är bjudna samtidigt. då skulle alla få njuta och ha bubblor i magen i augusti. detta är våra utgångspunkter på flaggskeppet School to work och vi är öppna för samarbete och nya medlemmar. du är välkommen att komma ombord! inTa edgarSSOn JOhanna kreicBergS Lärarstudenter behöver lära mer av nordiska kollegor i början av hösten är vi många som styr vår kosa mot Sveriges olika universitet och högskolor. några av oss är på väg mot läraryrket. På vår väg mot läraryrket engagerar vi oss. Jag engagerar mig. Mitt engagemang har gett mig äran att vara ordförande för nordens största lärarstudentorganisation – lärarförbundet Student. vi organiserar över 30 000 lärarstudenter som är fördelade på 28 lärosäten över hela landet. vi är en del av vår moderorganisation, lärarförbundet, och vet att en skola för alla är en skola där lärare får rätt förutsättningar att göra sitt jobb. vi är övertygade om att en av dessa förutsättningar är en lärarutbildning som förbereder oss väl för vårt yrke. Som lärarstudentorganisation har vi goda samarbeten med våra systerorganisationer i de andra nordiska länderna. För oss är det självklart att vi kan lära av varandra och varandras erfarenheter. våra länder och deras förutsättningar för utbildning liknar på många sätt varandra och därför kan vi genom att jämföra och utbyta erfarenheter skapa oss en djupare förståelse av det egna utbildningssystemet, och få syn på olika slags lösningar. därför är det märkligt att de internationella utbytena inom lärarutbildningarna är så få. lärarstudenter är en av de studentgrupper som i lägst grad utnyttjar möjligheten att åka på utbyte med erasmus-stipendier. kanske har det sina naturliga orsaker: utbyte förknippas ofta med en tid i ett avlägset land och för en lärarstudent kan det vara svårt att studera exempelvis pedagogisk historia i ett land som präglas av en annan utbildningstradition. Om det är en del av förklaringen kan jag inte låta bli att undra: varför är vi inte fler lärarstudenter som åker på utbyte i våra grannländer? Svaret ligger i de praktiska förutsättningarna. lärarutbildningarna i Sverige är på många håll särskilt utformade och följer inte alltid Bolognaprocessen. det innebär att ett utbyte ofta är svårt att få in i studieplanerna. lärarstudenter får också ofta svårt att tillgodoräkna sig de kurser som lästs vid annat lärosäte. när vi i dagarna går in på våra utbildningar, oavsett om det är för första gången, med pirr i magen, eller för femte gången med en ”slutet är nära-känsla”, vet jag att vi alla delar en och samma målbild. vi vill bli så goda lärare vi kan bli. genom en lärarutbildning som ger oss rätt förutsättningar, som utmanar oss och berikar oss är det möjligt. MaTilda guSTaFSSOn OrdFörande lärarFörBundeT STudenT