Advokaten 1
Fokus Att skriva domar redrik Bohlin var sekreter
are i Förtroendeutredningen (SOU 2008:106) som tog upp frågan om domskrivning, bemötande och domstolarnas kontakter med massmedierna. Utredningen drog upp några riktlinjer för hur domstolarna borde arbeta bland annat med domskrivning. En referensgrupp tog fram en konkret handlingsplan som samtliga landets 80talet domstolar ställt sig bakom. Sedan 2010 är han rådman vid Hässleholms tingsrätt men har fortsatt att arbeta för Domstolsverket på halvtid med domskrivning och bemötandefrågor. Vad kännetecknar en bra dom? – Den ska vara tillgänglig så att de domen berör förstår vad den innebär. Den ska vara strukturerad med rubriker så att det går lätt att hitta i den och det ska gå att följa hur domstolen resonerat när den kommit fram till en viss utgång, förklarar Fredrik Bohlin. I många domar menar han att rätteGÅnGsbaLken Grundläggande krav på utformningen av en dom (rättegångsbalken 17 kap. 7 §) ”En dom skall avfattas skriftligen och i skilda avdelningar ange 1. domstolen samt tid och ställe för domens meddelande, 2. parterna samt deras ombud eller biträden, 3. domslutet, 4. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundats på och 5. domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet. En högre rätts dom skall i den utsträckning det behövs innehålla en redogörelse för lägre rätts dom.” 36 det centrala, själva kärnan, döljs av ett alltför ymnigt ordflöde. Domstolen förlorar sig i detaljer som är ovidkommande eller tar med uppgifter och bestämmelser som finns tillgängliga på annat sätt. Därmed förlorar läsaren möjligheten att förstå det centrala. Enligt Bohlin gäller det inte minst att mycket stoppas in under rubriken ”domskäl” som egentligen inte hör hemma där och i många fall inte hör hemma i domen överhuvudtaget. Parternas ståndpunkter ska enligt Fredrik Bohlin framgå av domen. – Det får inte uppstå ovisshet om Fredrik Bohlin kan hålla med om att många gånger är det bättre att inte alls ta med sådana formuleringar i domen. Enligt handlingsplanen för domskrivande och bemötande ska samtliga domstolar före utgången av 2014 till Domstolsverket redovisa vilka rekommendationer de tagit fram för att beslut och domar ska vara läsbara och juridiskt stringenta. Det finns en del att göra enligt Fredrik Bohlin. – Språket är ofta stolpigt, meningarna långa, ordföljden är inte korrekt och ord används som endast jurister begriper. Sammantaget och tillsammans med att många domar är ostrukturerade leder det till att den enskilde trots hjälp av advokaten inte begriper vad som står i domen. Som exempel på kryptiska skrivningar som vållat huvud”Våra undersökningar visar att inte heller advokaterna alltid kan reda ut och förklara för sina klienter hur domstolen tänkt. Det är naturligtvis inte bra att domar leder till spekulationer och bry hos icke jurister nämner han Högsta domstolens beslut om konflikten mellan kalkbrytningen och bevarandet av Ojnareskogen på Gotland. HD skrev bland annat ”partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella pröv ningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande.” En skrivning omöjlig för de flesta att förstå. Även luttrade journalister, vana att läsa beslut, uttryckte sin frustration. – Det är en demokratifråga att gissningar om hur domstolen bedömt en fråga.” Fredrik Bohlin vad domstolen bedömt. Det är alltför vanligt att domstolarna skriver att ”den samlade bedömningen” eller ”vad som i övrigt förekommit leder inte till att domstolen gör en annan bedömning”. Sådana formuleringar leder lätt till att den som stått åtalad blir förvirrad i synnerhet om beslutet gått honom eller henne emot. Sådana förmuleringar leder till att parten undrar vilka av de skäl han eller hon framfört som ingår i en ”samlad bedömning” och vad menas med i ”övrigt förekommit”. Och följdfrågan blir varför domstolen inte ansett att skälen har någon tyngd. – Våra undersökningar visar att inte heller advokaterna alltid kan reda ut och förklara för sina klienter hur domstolen tänkt. Det är naturligtvis inte bra att domar leder till spekulationer och gissningar om hur domstolen bedömt en fråga. det ska vara möjligt att förstå en dom även om man inte är jurist, menar Fredrik Bohlin. Men finns det inte en risk att domarna formulerar sig för folkligt och att det går ut över det juridiska innehållet? Att vi får i och för sig begripliga men ”felaktiga” domar? – Det får naturligvis inte ske och behöver heller inte bli följden. Jag tycker också att domstolarna precis som myndigheterna vid myndighetsutövning inte ska använda du och vi. Det ger en felaktig bild, en illusion, av någon slags bundisskap och falsk folklighet som inte finns och inte ska få förekomma. när rätteGÅnGsbaLken inFördes på 1940talet var en av ambitionerna att med hjälp av exempelsamlingar förenkla domskrivandet. Man skulle inte längre skriva i protokollform och kronologiskt redogöra för alla turer fram och tillbaka under rättegången. – Tanken var att de skulle ersättas av korta referat av vad som förekommit. Dessvärre tycker jag det hänt för lite seAdvokaten Nr 1 • 2013 »