Tidningen Energi 1
Tema Kraftvärme KRAFTVÄRMENS UTVECKLING FRAM TILL
2030 MW 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Befintlig eleffekt Ny eleffekt 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Mellan 200 och 400 MW av dagens kraftvärme fasas ut, men samtidigt väger branschens planerade nyinvesteringar upp för större delen av bortfallet. Det visar Profus enkätundersökning med värmebolagen hösten 2018. Hon menar att både aktörerna i listan och andra som hon talat med till övervägande del tittar på hetvattenpannor idag, då de bedöms som mest lönsamma, även om de kan utreda eventuella satsningar på ångpannor och turbiner. E Som läget ser ut nu görs inga investeringar alls i stora nya kraftvärmeverk. Karolina Norbeck, Svebios programdirektör för kraft värme och fjärrvärme. n del kraftvärmeverk är dock planerade ändå, även om de enbart är ersättningsanläggningar. Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala är ett exempel, som ska stå färdigt 2021. Karolina Norbeck poängterar dock att det även här finns en hel del ”men”. – Dels blir anläggningen mycket mindre än den som ersätts. Innan hade man 120 MW el, men nu tittar man på bara 30 MW. Dessutom är det inte säkert att det ens blir ett kraftvärmeverk. Man bygger i alla fall en ångpanna istället för en hetvattenpanna, men har inte bestämt sig för om man kommer att bygga en turbin eller inte. Det fattas minst 150 miljoner kronor i Vattenfalls kalkyl för att bygga turbinen, vilket ska jämföras med en total investering på cirka 3,5 miljarder kronor. Det finansiella gapet är alltså inte oöverkomligt. Tvärtom menar Karolina Norbeck att relativt små justeringar i form av statligt stöd skulle kunna täppa till det. – Det skulle räcka med att återinföra det investeringsstöd som fanns inom ramen för 1991 års energipolitiska program för biobränslebaserad kraftvärme, vilket motsvarar 6 000 kronor per kW med dagens penningvärde, samt minst 10–20 öre per KWh i effektstöd. Både Lina Enskog Broman och Karolina Norbeck är måna om att poängtera hur långsiktiga investe26 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI ringsbesluten är. Väljer ett företag idag att bygga en hetvattenpanna istället för en ångpanna så har man i princip låst sig till ren värmeproduktion i det verket för resten av pannans livslängd. Det vill säga 40–50 år framåt i tiden. – Att sedan kunna byta eller ”ångra sig” finns inte ens på kartan. Det är helt enkelt inte ekonomiskt möjligt eller försvarbart. Detta får konsekvenser för energisystemet i stort, säger Lina Enskog Broman. Underinvesteringar i kraftvärme blir problematiskt särskilt på längre sikt. Redan i dag är kraftvärmen mycket viktig på det lokala planet och tillför närmare 30 procent av elproduktionen i många städer. Kraftvärmen producerar alltså nära elanvändningen, i våra tätorter. I områden med elproduktion från kraftvärme minskar också beroendet av el från stamnätet, och med en hastigt ökande elnätskapacitetsbrist har denna betydelse blivit tydlig i flera regioner och städer. Faktum är att elnätskapacitetsbristen har synliggjort kraftvärmen som annars är ett ganska dolt och okänt kraftslag. I en framtid med mer väderberoende lokala kraftslag kan reglerkraft från kraftvärmen bli viktig också på det nationella planet. Vid det laget är det för sent att börja investera i nya verk. Samtidigt menar Karolina Norbeck att det på sistone kommer nya signaler från näringsliv och makthavare om att de förstår nödvändigheten av att agera nu. – Till exempel visar Ygeman att han insett kraftvärmens viktiga roll i att kunna lösa effektbristen, som i planerna han nyligen presenterade för Stockholm och Malmö, avslutar Karolina Norbeck. 2030