Tidningen Energi 1
GÄSTKRÖNIKA Vi måste skryta oftare V i skryter fö
r lite. Om det ens handlar om skryt... Jag vill prata om ett system och en verklighet som stundtals kommer i skymundan, trots att det gör stor nytta i våra städer och vår vardag. Hur många gånger har jag inte fått se hur människor överraskas över kraftvärmens fantastiska system. De imponeras över kretsloppstänket och hur systemet öppnar upp för nya energismarta lösningar. Men det är som sagt när vi berättar om vårt system, och vi behöver göra det oftare. Jag skulle vilja likna våra värmeverk med stadens pumpande hjärta. Vi förser innevånarna med värme via distributionsnäten som snirklar sig som vener och artärer under markens yta. Vi har stort behov av värme under många av årets månader. Värmen är livsnödvändig för oss trots att det är den lägsta formen av energi. Kanske är det därför som fjärr- och kraftvärmen nästan glömts bort i energidebatten. En lösning är utbyggnad av kraftvärme. Förutom att våra kraftvärmeverk förser staden med värme producerar de även el. Det uppstår alltså en dubbel effekt, behovet av el för uppvärmning minskar samtidigt som elproduktionen ökar. Lokalproducerad el som kan användas där den verkligen behövs till att driva maskiner, datorer, belysning och framtida transporter. ”Jag skulle vilja likna våra värmeverk med I debatten har det varit stort fokus på kapacitets- och effektbrist på el. Med en ökande andel elproduktion som är väderberoende kommer problematiken att öka. Det är inte givet att vinden blåser och solen skiner när vi behöver elen som mest. Det förstår vi och det finns många spännande förslag på lösningar som till exempel efterfrågeflexibilitet, batterilager och snabbare tillståndsprocesser. Visst låter det handlingskraftigt och innovativt. Men kruxet är att perspektivet kan bli väldigt smalt och just nu pratar vi bara el. Kanske för att det blir enklare så. Kanske för att verkligheten är för komplex. Eller kanske för att det finns en dold agenda hos debattörerna. I Sverige är vår elkonsumtion väderberoende på grund av att vi använder en stor del av vår el till uppvärmning. Effektmässigt slår det hårt och när det är som kallast ute går nästan en tredjedel av all el i Sverige till uppvärmning. Det är då det uppstår eleffektbrist. stadens pumpande hjärta.” Det är inte bara el och värme som hänger ihop. Avfallshantering är också en viktig del i energisystemet. Vi ska givetvis följa avfallstrappans hierarki och se till att råvaror och produkter nyttjas och återvinns på bästa sätt så långt det är möjligt. Men våra kraftvärmeverk för avfall är fantastiska reningsanläggningar som tar hand om föroreningar, materialsorterar och utvinner energin. De borde inte beskattas för sin insats. Att använda el för uppvärmning är i de flesta fall helt fel. Det finns försvarbara undantag för elvärme där fjärrvärmenäten inte kan byggas ut eller vid tillfällen då det råder överskott på elenergi. Att värma med el är som att ta ett jättekliv utför i avfallstrappan och skulle kunna jämföras med att använda prima råvaror som bränsle i våra kraftvärmeverk. Det kommer aldrig att ske. Det är dags att lyfta blicken och börja se helheten i hur energisystemen hänger ihop. Omställningen till ett fossilfritt Sverige kommer att kräva elektrifiering av industri- och transportsektor. Nyetableringar och befolkningstillväxt i våra städer ökar också behovet av el. Så låt oss använda elen på rätt sätt och värma våra bostäder med fjärrvärme. Då bygger vi det hållbara samhället! Per Dahlberg vd, Falu Energi & Vatten TIDNINGEN ENERGI NR 1 2020 29