NG Gbg 1
FOTO: JOACHIM HEDÉN ”VI ÄR HÅRDARE ÄN GAGO” Moa G
ammel och Madeleine Martin gör sina mest utmanande roller någonsin i den kommande dykfilmen Breaking Surface. Alexandra Lundbladh har träffat duon och pratat vattenfobi, tjejer i bikini och syskonrelationer. TEXT: ALEXANDRA LUNDBLADH BREAKING SURFACE ÄR något så ovanligt som en svensk dykthriller. När ett pressmeddelande om den kommande filmen nådde min inkorg skummade jag snabbt igenom texten och bestämde mig för att ignorera det. Jag ville besparas 90 minuter av vad jag förmodade var dålig svensk genrefilm. Sedan såg jag den ändå, och fick äta upp mina fördomar. Främst imponerades jag av huvudrollsinnehavarna Moa Gammel och Madeleine Martin. I BREAKING SURFACE möts de två halvsystrarna Ida (Moa) och Tuva (Madeleine) hos sin gemensamma mamma i Nordnorge för att vinterdyka. Deras olikheter och separerade uppväxter har skapat ett avstånd och en sorts oförståelse mellan dem. När en olycka sker under vattenytan blir de plötsligt avskurna från omvärlden och har bara varandra. Moa: Tuva som växt upp med deras instabila mamma står henne närmare, och Ida känner sig utanför den relationen. Samtidigt har Ida haft en tryggare uppväxt med sin pappa, och Tuva 40 NÖJESGUIDEN | NR 01, 2020 avundas det. Båda hade nog velat ha vad den andra hade. Hela den här katastrofen är väl någon sorts metafor för ett sårigt systerskap. EN STOR DEL av filmen utspelar sig av förklarliga skäl under vatten. Jag var nyfiken på hur man förbereder sig för sådana galenskaper. Madeleine: Mycket meditation och träning. Varken jag eller Moa har tyckt om vatten innan detta, så för mig var det mycket mentalt, att känna sig trygg och hålla koll på allt. Under inspelningen skötte vi utrustningen själva, det vill säga kolla syret, se till att alla slangar sitter rätt, hålla koll på varandra. Det är flera fridykningsscener där vi ger varandra luft, så om jag fuckar upp får inte Moa någon luft, och så är vi 10 meter under ytan. Moa: Det var en väldigt bra tillitsövning för skådespeleri, man måste våga lita på varandra. Det var en bra bieffekt av det, vi fick förtroende för varandra och hade redan byggt upp en relation när vi skulle börja göra scener på land. Vi var också isolerade i Belgien i tre veckor för att man inte får flyga tätt inpå dykningen på grund av tryckskillnaderna. Madeleine: Tre veckor låter inte så mycket som det kändes. Moa: Nej, det var hemskt, det var en jätteliten, deppig kristen by som stängde allt på söndagar. Vi bodde på ett hotell som hade en skylt där det stod ”Här dog 303 barn i TBC” för att det en gång i tiden varit ett sjukhus, så hela miljön var verkligen deppig. Det var tufft att vara så isolerad och att inte få komma hem. SÄGA VAD MAN vill om belgiska, kristna byar, men den isolerade situationen förde Moa och Madeleine, som tidigare var ytligt bekanta, närmare varandra. Madeleine: Vi har bott grannar tidigare och vinkat till varandra, men vi hann aldrig hänga. Jag har såklart haft koll på Moa och sett allt hon gjort, men vi träffades först ordentligt i poolen på dykträningen. Det var fint, jag var väldigt nervös när jag kom dit, sedan såg jag bara en blond kalufs på ytan som sprattlade omkring och så kom Moa upp och bara ”Du är här! Jag är så glad att du är här, vi ska göra det här tillsammans nu”. Då kände jag att ”det här kommer gå bra”. TROTS DE LÅNGA förberedelserna skedde en olycka tidigt under inspelningen i Belgien. När Moa befann sig tio meter under ytan och skulle ta ett stort andetag fylldes hennes helmask med vatten. Moa: Vi fick göra en nöduppstigning och det var nog det värsta som kunde hända, att fastna på tio meters djup och inte kunna andas. På något sjukt sätt, i och med att det gick bra, så kände jag efteråt att det där var det värsta som hade kunnat hända, och då kunde man bara köra vidare sedan. Jag blev tryggare av katastrofen. Jag är imponerad över att ni överhuvudtaget tackade ja med tanke på er rädsla. Moa: Jag var faktiskt väldigt rädd för vatten. Skådespelare säger ofta att de kan saker de egentligen inte kan och försöker lösa det efterhand. Det var lite dumt att försöka bota vattenskräck med att utsätta sig för det värsta man kan