Lera 1
PROJEKT: KERAMISKT MUSEUM Q ”Arkitektur och lands
kap kommer ständigt att förändras, vilket skapar något nytt och oväntat”, säger Helena Casanova. E Här väcks intresset för hantverket till liv igen, samtidigt som projektet främjar det kulturella och sociala livet i Jinzhou. J PROJE K TFAK TA PROJEKT: Keramiskt museum och mosaikpark PLATS: Jinzhou, Kina KUND: Jinzhou World Landscape Art Exposition OMFATTNING: 3000 m2 ARKITEKTER: Casanova + Hernandez Architects ÅRTAL: 2011-2013 40 inzhou, med sina tre miljoner invånare, ligger cirka femtio mil nordost om Peking. Staden har byggt till en 176 hektar stor park där Jinzhou World Landscape Art Exposition står som värdar under den första utställningen och när den stänger kommer parken att bli del i en ny stadsutveckling. Här har tjugo internationella formgivare fått i uppdrag att utforma ett projekt var i olika delar av parken, som kopplar ihop programmet med både designen och formgivarens kulturella bakgrund. Utställningen bygger på paradoxen att globalisering, trots att den oftast förknippas med förstörelse av lokal kulturell identitet, kanske också kan generera någon form av identitet. HELENA CASANOVA och Jesus Hernandez är arkitekterna bakom det keramiska museet och mosaikparken. De har experimenterat med begreppet kulturell hybridisering, vilket är ett fenomen som utvecklats genom århundraden av kommersiellt och kulturellt utbyte mellan väst och öst. De krossade keramikbitarna som använts till trottoarer, bänkar och fasader återspeglar mosaiktraditionen som etablerades i Europa av Romar riket 753 f. Kr. En tradition som under tusentals år har utvecklats till dagens tekniska lösningar, som trecandístekniken som används inom den katalanska modernistiska arkitekturen, av till exempel Gaudi. Geometrin av parken är däremot inspirerad av krackelerad glasyr från kinesiskt porslin, som utvecklades under 900-talet. Arkitekternas syfte med projektet är att göra mer än att skapa området av keramik och porslin. De vill visa lokal keramisk konst i museet, vilket gör medborgarna medvetna om sitt arv, samtidigt som det främjar den samtida konsten. På så sätt lyckas de knyta medborgarna till platsen, gynnar den lokala ekonomin och främjar det kulturella livet i staden. Keramikens yta, glans och stora variation i färg var förutsättningar för att kunna skapa mångfärgade mönster av arkitektoniska ytor och växter. Tillsammans bildas en vacker mosaik som suddar LERA #1 2014