Svensk Golf 1
ägen mot AugustA National börjar bokstavligen när
David Lingmerth stänger bagageluckan och backar ut från infarten vid sitt hus i Jacksonville. Det är lördag eftermiddag före The Masters. David och frun Megan har drygt fyra timmar bakom ratten framför sig. Men färdmålet markerar också både en inledning och ett avslut på en resa i 28-åringens proffskarriär. I den tideräkning som börjar med Anders Forsbrands namn och årtalet 1993 ska David Lingmerth nu träda in som den 17:e svensken med minst en start i samtliga av herrgolfens fyra majors. Siffran i sig säger en del om Sveriges utveckling inom herrgolfen. Som att vi har kommit en bra bit sedan det var extraordinärt att överhuvudtaget ha svenska spelare i majorfälten. Men också att vi kommer att förbli en relativt liten golfnation i dessa sammanhang, vilket exempelvis understryks när våra ackumulerade 17 spelare radas upp mot de 15 namnen från Storbritannien i årets Mastersfält. Detta är givetvis inte något som Lingmerth funderar närmare på när bilturen startar i rak nordlig riktning på Floridas trafikmässiga pulsåder I-95 ända upp till Georgias välmående kuststad Savannah – där anslutande motorvägen I-16 W bär dem raka spåret fram till Augusta. Där kommer David och Megan packa in sina saker i det mindre av de två närliggande hus som de har hyrt runt en kvart från banan. Att det även är en speciell vecka för David själv markeras av att hans föräldrar, farfar, syskon och andra delar av den Sverige- och USA-baserade Lingmerth-klanen inkvarterats i det andra huset. De har samlats för att uppleva hans första start i The Masters på plats. – Det är en arbetsvecka och en tävling som alla andra. Men jag har verkligen sett fram emot det här och kommer att vara väldigt inspirerad under hela veckan. Jag har mycket familj här och det är roligt att få dela det med dem. Men samtidigt måste jag dra mig ifrån och se till att jag är redo för att göra mitt jobb här ute. Det är en liten balansgång, men jag tror att jag har läget ganska bra under kontroll, förklarar David Lingmerth efter att han anlänt till banan under måndagen. Han beskriver ett avundsvärt dilemma som drabbat många Mastersdebutanter genom åren. Att få köra upp bilen mot klubbhuset på Magnolia Lane och kliva ut på spelarparkeringen ger både en hyperboastad inspiraSVENSK GOLF | 5 2016 91 « ”va, en meter till höger?” Felmarginalerna var inte stora i vinden under årets The Masters. tionskick, upphöjd till tusen, och ett konkret kvitto på att du har anlänt till golfens yppersta toppskikt. Samtidigt gäller det att bara njuta lagom mycket, och inte låta rollen som yrkesmässig deltagare slå över till storögd betraktare. Lingmerth såg visserligen till att få merparten av de mest översköljande wow-känslorna ur vägen några veckor tidigare, då han gjorde en avstickare till Augusta National på vägen mot Arnold Palmer Invitational i Orlando. –En otroligt häftig upplevelse. Man har sett så mycket från Augusta på tv och hade höga förväntningar. Att få komma ut på andra sidan klubbhuset här och se banan på ett stort öppet fält blir man ganska förvånad av. Men sedan när man är ute och spelar så känner man igen de flesta hålen, och banan var lite mer som man hade väntat sig. – Så många hade sagt att banan är sjukt kuperad. Mycket upp och ned och sidolägen och sånt. Och det är den. Men jag hade målat upp en extrem bild. Så när jag kom hit och spelade kände jag att det inte är så farligt ändå. Jag hade förberett mig på något ännu värre, berättar han. Att spela majors är en ändlös läroprocess, precis som golfen i sig. Även om Lingmerths erfarenhetskonto i praktiken står på noll i The Masters omsätter han lärdomar från tidigare mästerskap som US Open, PGA Championship och The Open under veckan på Augusta. Något som tydliggörs i upplägget under inspelsdagarna där han hushållar med energin och begränsar sig till endast en full 18-hålsrond under de tre inspelsdagarna. De övriga två fylls med några timmars träning, nio hål på banan och sedan färd till huset för hemmamiddag och vila. maSterSglÄDJe. Farfar Arne backade upp Lingmerth i par 3-tävlingen. onsdAgens stArt i The Masters jippobetonade par 3-tävling stretchar visserligen ut dagen med några extra timmar. Men denna tid laddar istället Davids energidepåer genom glädjen över att få ut farfar Arne på nionde hålet i vit caddieoverall där bagen, som tidigare burits av Megan, axlas. – Det var väldigt häftigt att bara få ha med honom och min fru innanför repen. Det kändes väldigt avslappnat för mig, men ganska annorlunda för dem. « FoTo: eric FrAnzén