GLAS 1
/ Krönikan / Carina Loh Lindholm Cirkulära affäre
r – hot eller möjlighet? A Carina Loh Lindholm är verksamhetsledare för CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. 12 GLAS 1.2024 Allt fler får upp ögonen för cirkulära möjligheter. Det handlar både om chans till klirr i kassan med nya cirkulära affärer och positionering jämfört med konkurrenter, till att ta ett samhällsansvar och nå miljönyttor som minskade klimatutsläpp, minskat uttag av primära råvaror och minskade avfallsmängder. Andra ser inte cirkulära möjligheter utan mest hot och begränsningar: minskad nyförsäljning, minskad nyproduktion, ökade rapporteringskrav, svårbedömd prisbild, besvärliga arbetssätt – och hur ska kvaliteten kunna bli lika bra med återbruk och sekundära råvaror jämfört med nytt? Oavsett om den cirkulära omställningen är något man ser fram emot, fasar för eller helt enkelt är likgiltig inför är det något som kommer beröra oss alla alltmer och som vi redan möts av både som privatpersoner och i yrkeslivet. Cirkulära fördelar lyfts fram i marknadsföring av nya produkter, samtidigt som vikten av att vårda, bevara och underhålla det man redan har i stället för nyinköp betonas i många sammanhang. Både på jobbet och hemma krävs källsortering och allt fler återvinningscentraler förvandlas till återbruksdepåer med tillhörande butiker. Är vi på väg att lämna slitochslängsamhället? Än så länge visar dock siffror och statistik från till exempel Boverkets miljöindikatorer, liksom rapporter som ”Circularity gap report”, att vi är långt ifrån cirkulära i dagsläget. Linjära strukturer och affärsmodeller dominerar fortfarande. Inom byggnadsvård har återbruk och bevarande länge varit norm, och här finns mycket att lära för att nå liknande arbetssätt även inom byggande där arkitektoniska och kulturhistoriska värden inte står i fokus på samma vis. Det finns fortfarande gott om utmaningar och målkonflikter. Låt oss titta på fönster som ett exempel på vilka frågor som kan uppstå: Hur ska man få motsvarande teknisk prestanda med bra Uvärde utan att byta ut fönstren? Vem kan stötta med beräkningar kring vilket Uvärde som kan uppnås? Vilka aktörer kan uppgradera och renovera karmar, beslag med mera i storskaliga projekt? Hur ska man hantera isolerglas förorenade med PCB och klorparaffiner, kan de fortsätta användas? Hur påverkas kostnader av att bevara jämfört med att riva, avfallshantera och ersätta med nya fönster?