GLAS 1
Den ombyggda institutionen för arkitektur vid Nat
ional University of Singapore. Erik Gerard l’Heureux Ett lyckat exempel på energieffektivisering är den ombyggda institutionen för arkitektur vid National University of Singapore, som numera är nettopositiv i fråga om energikonsumtion. Erik Gerard l’Heureux, docent och dekanus vid institutionen, ansvarade för stora delar av renoveringen och utbyggnaden av arkitekturskolans lokaler. — Ursprungligen ville universitetet bara byta ut luftkonditionering och brandskydd, men vi tryckte på för att ändra hela mentaliteten, och fick ned byggnaden till netto noll och med superlåg klimatpåverkan, säger han. I samklang med utetemperaturen En rejäl bedrift i ett land som Singapore, men av helt andra skäl än i Sverige. För medan Sverige generellt behöver mycket energi till uppvärmning, har Singapore en årsgenom snitts temperatur om uppemot 30 grader, och därtill ständigt hög luftfuktighet. Ventilationssystemet är därför av stor vikt, särskilt i en skolmiljö där man behöver kunna jobba och studera. — Driftstemperaturen är 27 grader, så det är rätt varmt. Men vi har fläktar som höjer luftgenomströmningen, så vi får 100 procent friskluft som bara är något avfuktad, och ingen uppbyggnad av flyktiga organiska föreningar, berättar Erik Gerard l’Heureux. Därmed frångår man den klassiska luftkonditioneringsstra tegin med överkylda rum och extrema temperaturskillnader mellan ute och inne, särskilt i tropiska klimat. Här på institutionen är temperaturen i stället mer i samklang med utetemperaturen, endast något svalare, med väsentligt lägre kostnader för kylning som tydligt resultat. Vi går genom lokalerna i arkitekturinstitutionen, förbi väggar av putsad betong och sobra träpaneler. Flera elever / Tema: Framtidens fasad – hjältinnan / Singapore ” MAN BEHÖVER KANSKE TIO MINUTER NU FÖR ATT LÅTA ÄMNESOMSÄTTNINGEN GÅ NED. sitter i grupp och bygger på husmodeller i kartong, ömsom glatt samspråkande, ömsom koncentrerade. — I början var det klagomål, erkänner Erik Gerard l’Heureux. Men det berodde på kulturella förväntningar. Man behöver kanske tio minuter nu för att låta ämnesomsättningen gå ned. Men människor vande sig vid det, och nu har vi knappt några klagomål längre. Energiprestandan hos den nya arkitekturskolan är därmed i toppklass. Allra helst hade dock Erik Gerard l’Heureux velat återbruka fler byggelement från den gamla skolan från 70talet också, av resursskäl, men det visade sig inte vara möjligt. — En utmaning var att den cirkulära ekonomin inte är så stor i Singapore, och varken universitetet eller underentreprenörerna var villiga att ta försäkringsrisken med den gamla fasaden, beklagar han. Fokus på nytänk Återbruk må vara underutvecklat i Singapore. Istället ligger fokus ofta på nya, spektakulära sätt att förbättra miljö prestanda och bidra till den biologiska mångfalden. Inte minst är det populärt med olika grön element direkt på fasaderna, taken > GLAS 1.2024 43