GLAS 1
Changiflygplatsen har över 50 000 kvadratmeter So
larban 70-lågutsläppsglas. Text: Joakim Rådström Foto: Joakim Rådström, Studio Periphery och Colliers Redan vid ankomsten till Changiflygplatsen i Singapore slår grönskan emot besökaren. Stora, hängande blomlådor längs terminalväggarna vattnas och besprutas av kringvandrande växtskötare. I den imponerande hallen Jewel, invigd 2019, flödar världens största inomhusvattenfall, omgivet av en terrasserad inomhusskog. Enorm efterfrågan Taket som vattenfallet flödar genom är i sig ett mästerverk. Över 50 000 kvadratmeter Solarban 70lågutsläppsglas, utvalt för maximal solinsläppskontroll och för att ge bästa möjliga miljö för skogen därunder, bildar tillsammans en enorm kupol över hänförda besökare. Notan för byggnaden, som designades av världsberömda Safdie Architects, landade på likaledes enorma 1,2 miljarder dollar, eller 13 miljarder svenska kronor. — Det finns en enorm marknadsefterfrågan på gröna byggnader. De har högre beläggningsgrad, kan räkna hem högre hyror och har lägre driftskostnader genom låg vatten och energiförbrukning, säger David Berger som försvar för Singapores dyra landmärken. David Berger är hållbarhetschef på Colliers, ett rådgivnings företag inom kommersiella fastigheter. Därmed är han också engagerad i en sektor som är högattraktiv i lilla Singapore, med en befolkningstäthet om 8 358 invånare per kvadratkilometer (Sverige har 25 invånare/kvadratkilometer). Den tidigare brittiska kolonin Singapore gick tidigt sin egen väg. Under landets starke man Lee Kuan Yew satsade mikro staten längst ned på Malackahalvön redan från slutet 42 GLAS 1.2024 av 50talet på en hemgjord mix av väloljad stadsförvaltning och attraktiv boendemiljö. Målmedvetenheten och den strategiska styrningen kom också att genomsyra byggsektorn i landet. Där många andra av Sydostasiens myllrande megastäder snabbt förtätades och förslummades i brist på planering bestämde sig stadsförvaltningen i Singapore tidigt för att skapa en tät bebyggd men grön stad, med idel parker, tak täckta med grönytor, trädgårdsöverlupna balkonger och annat. Flera myndigheter och organ har samverkat för detta. En nyckelaktör är Building and Construction Authority (BCA), som reglerar både byggsäkerhet och hållbart byggande i landet. Exempelvis lanserade BCA år 2005 Green Markprogrammet, ett rankningssystem som ska värdera en byggnads miljö påverkan och prestanda och bidra till best practice inom uppförande och drift David Berger av byggnader. — De satte upp det utifrån Leed, men då Leed utgick från det amerikanska klimatet utvecklade BCA ett eget program som skulle passa för det varma, fuktiga klimatet här, säger David Berger på Colliers. Ombyggd arkitekturhögskola Singapores Green Markprogram, vars senaste genomarbetade version kom 2021, går dessutom längre än Leed i att ranka byggnader utifrån energianvändning. Dessutom syftar det uttryckligen till att differentiera byggnader i positiv bemärkelse på fastighetsmarknaden och förbättra byggherrens, uthyrarens eller fastighetssäljarens image.