1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Terese Antonsson
1177 Vinterns värsting
1177 Tema Skelettet
1177 När ryggraden är krokig
1177 Walton, 19, behandlades för skolios
1177 Hur växer barn?
1177 Benskörhet och andra bensjukdomar BENSKÖRHET
OCH ANDRA BENSJUKDOMAR Metabola bensjukdomar påverkar skelettet och beror på störningar i benvävnadens ämnesomsättning. Benskörhet är vanligast. Vid benskörhet, osteoporos, rubbas balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av skelettet så att mer ben bryts ner än vad som återbildas. – Det gör att skelettet blir mindre hållfast och att risken för frakturer ökar, säger Sigridur Björnsdottir, överläkare på endokrinkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Risken ökar med åldern. Varannan kvinna och var fjärde man får någon gång i livet en benskörhetsfraktur. – Män har högre bentäthet och ett större, grövre skelett. Dessutom minskar kvinnors östrogennivåer dramatiskt åren efter klimakteriet, vilket påskyndar nedbrytningen. Ärftlighet är en annan riskfaktor. Även stillasittande, rökning och hög alkoholkonsumtion under lång tid ökar risken. Omvänt kan du förebygga benskörhet genom regelbunden fysisk aktivitet som belastar skelettet, att undvika rökning och dricka begränsat med alkohol. – Osteoporos kan även orsakas av sjukdomar som ledgångs reumatism, anorexi och celiaki, samt medicinska behandlingar, till exempel kortison, säger Sigridur Björnsdottir. Benskörhet ger i sig inga symtom utan upptäcks ofta i samband med en fraktur, till exempel i handled, höft eller ryggkotor. – Benskörhetsfrakturer uppstår ofta sponextra tillskott av kalcium och/eller Dvitamin. Orsakas benskörheten av annan sjukdom eller medicinering diskuteras fortsatt behandling. Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra skelett, muskelstyrka, rörlighet, koordinationsförmåga och balans. Fråga en fysioterapeut efter ett särskilt träningsprogram. – Muskelstärkande fysisk aktivitet i kombination med balansträning och promenad är bra om du har benskörhet. + Sök vård • Kontakta en vårdcentral om du tror att du har benskörhet eller om du är vuxen och tror att du har medfödd benskörhet. • Kontakta en barnavårds central eller barnläkarmottagning om du tror att ditt barn har medfödd benskörhet eller om du är orolig för ditt barns tillväxt. tant eller vid låg belastning, som när du lyfter en matkasse eller faller på plan mark. Om flera ryggkotor pressas ihop, så kallad kotkompression, kan ryggraden ändra form så att du blir kutryggig och kortare. Har du minskat mycket i längd kan du behöva utredas för benskörhet. – Även långvariga ryggbesvär kan vara ett tecken som behöver utredas, säger Sigridur Björnsdottir. Har du fått en benskörhetsfraktur ökar risken för att få fler. Särskilt kot och höftfrakturer kan vara besvärliga och leda till smärta, nedsatt rörelseförmåga och försämrad livskvalitet. För att bedöma risken för nya frakturer ställer läkaren frågor om levnadsvanor, sjukdomar, läkemedel, tidigare frakturer och genetiska släktingar med benskörhet. Du kan också få göra en kroppsundersökning, röntgenundersökning av ryggraden och få lämna blodprov. – Misstänker läkaren benskörhet görs i många fall en bentäthetsmätning. Har du benskörhet kan du få läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för frakturer. Ofta behöver du även Osteogenesis imperfecta, OI, även kallat medfödd benskörhet, innebär att skelettet försvagas. – Det vanligaste symtomet är att ben lätt bryts. Ett barn kan ha flera benbrott vid födseln. Svårare former kan upptäckas vid en ultraljudsundersökning innan barnet är fött, lindrigare former senare i livet, säger Sigridur Björnsdottir. Andra symtom är kortväxthet, överrörliga leder, sköra tänder, nedsatt hörsel, balanssvårigheter, blåskimrande ögonvitor och fel på hjärtklaffar. Sjukdomen är sällsynt och beror på medfödda genetiska förändringar. Det finns ingen behandling som tar bort benskörheten, däremot finns behandlingar som lindrar symtomen och stärker skelettets hållfasthet. Barn med OI kan bland annat få stöd av barnläkare, barnsjuksköterska, ortoped, ortopedingenjör och tandläkare. Skelettdysplasier är ett samlingsnamn för över 400 sjukdomar, till exempel akondroplasi, en av de vanligaste formerna av kortväxthet där framför allt armar och ben påverkas, och ärftliga former av rakit, som ger mjukt och missformat skelett. Sjukdom arna beror på medfödda genetiska förändringar och brukar upptäckas vid födseln eller under de första levnadsåren. – Skelettdysplasier innebär att skelettets form eller hållfasthet påverkas. Felställningar utvecklas och ökar när barnet växer och blir tyngre. Behandlingen inriktas på att lindra symtomen och kompensera för funktionsnedsättningar. Barn med skelettdysplasi kan bland annat få stöd av barnläkare, ortoped, endokrinolog och neurolog. MER INFORMATION 1177.se/benskorhet 1177.se/medfoddbenskorhet 13
1177 Lena, 63, har benskörhet
1177 Lustgas för berusning - så farligt är det
1177 Alice fick dysmorfofobi
1177 En fiende i spegeln
1177 Efter sex missfall kom äntligen Mio
1177 Tidiga missfall vanligast
1177 Elin fick missfall i vecka 22
1177 Lunginflammation : Mer än en vanlig förkylnin
g
1177 Tips för kalla dagar
1177 Kosttillskott: Ingen genväg till hälsa
1177 Aktuellt i vården