Bowlaren 1
12 ...:.-I.~ Svertges iildsta specialsporttidning
Visst har det blast vindar kring tidningen Bowlaren, bide onda och goda. Men som en akta svensk fura har virt officiella organ stitt pall i stormarna. Ett fatal idrottstidningar i landet kan i ilder mata sig med Bowlaren. Gamla kara Idrottsbladet ar aldre och har kan vi inte lita bli aU namna bowlingsporten som den indirekta orsaken till IBs tillkomst. "Bowlingens fader" i Sverige, Bruno Soderstrom, salde efter en tid sina ballinnehav (bl a Regina och Fenix) och fOr en del av kapitalet startade han lB. Att sedan inte IB (las Torsten Tegner) ville skriva bowling i den tidningen under minga ir ir en helt annan sak. Specialfdrbundens aldsta tidning kom alltsa att starta sin langa bana med premiar den 23 mars stora toe 0 ms- ra ar oc tog • Ekonomin standigt spoke Rosell tick mera penning- an skrivarbekymmer vilket "Ala" Ahlstrom tyckte borde fixas genom ett obligatorium. Nye redaktOren "Ala" tick stockholmsklubbama med pa linjen, medan "riket" fick halla till godo med smarre gastspel och· prenumeration. En viss oro fortsatte bade pa redaktorsstolen och arsmotesplena om tidningens vara eller icke V'ara. UrBowlarim nr 21922 Elak historia Herr Aronsson tycker forflirligt mycket om pilsner. Dessutom tyckte han nastan lika mycket om bowling. Och anda var Aronsson inte Iycklig. Saken var namligen den, att han hade principer, ni vet sadana dar dumma principer. Han hade foresatt sig att inte dricka mer an en pilsner for varje strike han slog. Och dar kunde den stackarn sta och sla ett par timmar i strack pa Fenix sexa utan att bestalla sa mycket som en pilsnerkork. Ty Aronsson var mycket principfast. Men sa en dag kom Fortuna leende mot honom'i form av herr stjarnspelare T. Herr - stjarnspelaren , hade nam!igen gatt i fOrfattning om att hyra sexans bana just nar Aronsson ville spela dar, och eftersom ingen annan bana var ledig, blev Aronsson forbannad och gick till Regina for att titta hur det sag ut dar. Till sin stora overraskning fanns dar en bana ledig och han beslot att pa arligt satt forsoka fa dricka en pilsner. En vanlig sjal papekade banans nyckfullhet, varpa Aronsson slog och kunde med godt samvete bestalla in den forsta pilsnern. Nar Aronsson spelat en halvtimma, orkade han inte dricka mer, och han tyckte det kandes som om han fatt pilsner i oronen och i knana. Sedan den gangen abonnerar Aronsson en kvartstimme varje dag pa fyrans bana pa Regina, och han har aldrig behovt vara torstig nar han gatt darifran. 1922, sedan en "dagslanda Bowling" fOrsokt 1920. Georg Rosell "Strike" var valkand skribent 1 S kh I d k h pa den tunga redaktOrsmanteln for ett forsta 5-arspass. HUWDREDAKTO GENOM ABEN"" 1922-1926 Georg Rosell 1926-1927 Eric Ahlstrom - 1928-1936 Georg Rosell (2:a) 1936-1937 Seth Levin 1937 1927-1928 Albin Ohngren Georg Rosell (3:) 1937-1938 Eric Ahlstrom o. Herbert Ekbom 1938-1965 Gustav Bengtson (Vdren 19441eddes "Svensk Bowling" aven kommilte) 1965-1966 Robert Agermo 1966-1974 Ewert Ekstrom 1974Gosta Zellen Fran att ha varit "Organ for svenska bowling~porten" foljde man upp med "Officiellt organ fOr' Svenska Bowlingforbundet" sedan fOrbundet bildats 1930. Men inle blev tillvaron lugnare av den anledningen. Internstrider, maktkamp och personliga pahopp kantar Bowlarens manga ganger osakera vag 'genom decennierna. Forst 1938 da Gustaf "Geben" Bengtson tog over i privat regi kunde man ana - en mer ostord era. Krige~ 1939-45 var givetvis en oroshard pa manga satt fOr bowlingsporten och tidningen kom ofOrskylt i besvarligt lage. Forbundet tick ta over medan "Geben" stoppade undan tidningen i "gardero. ben" sedan han inte fatt det ekonomiska stOd' som behovdes. Inom sporten valkande Hans Berger tog i tOmmarna fOr "Svensk Bowling" som levde ganska gott under en halv sasong. De duktiga fOrbundsledarna tyckte jobbet (fritidsarbete) var for betungande och man vailde ater till "Geben" Bengtson som medelst nya friska bidrag kunde' slappa ut Bowlaren pa nytt hosten 1944. • Nytt oblig~torium tog tid Man kan inte blunda fOr att Bowlaren utsattes for manga provningar aven under "Gebens" sedermera langa agar- och chefstid. Givetvis var det den alltid spokande ekonomin som fanns i kulisseIi men aven maktkampen och stridigheter kring medarbetare och. da inte minst "Geben" sjalv. Han lanserades som lamplig sekreterare men fick omedelbart mothugg da man inte tyckte att han kunde Rritisera sig sjalv i sitt agandes fOrbundsorgan. Forutsatt att kri. tik mot sekreterarjobbet skulle vara behovligt. Men "Geben" stannade vid sin kara tidning och sakert bast sa, for Bowlaren! Tidningen blev mer riksomfattande trots att Stockholm fortfarande domineAV ROBERT AGERMO rade med prenumeranter och spaltmetrar. Detta var en av de arligen aterkommande stridsamnena vid SvBF:s arsmoten da officiellt organ skulle utses. Hatska roster ville Bowlarens dOd, man foreslog alia mojliga tidningar som forbundsorgan, da inte minst Idrottsbladet. Eller kanske det kunde racka med "Svensk Idrott" som blivit ak__ En redaktionskviill pa gamla Soderhallen. Gustav Bengtsson och Ewe strom vid telefonerna. I b~kgrunden reportageskrivande (i sista stun4 "Sveb" Berglund. tuellt efter SvBF:s intrade Riksidrottsforbundet. Hur som heist, nar man tankt igenom 'saken grundligt sa fanns nog ingen bra ersattare fOr Bowlaren, och aren gick med manga kritiska inlagg, uppfriskande debatter, sakliga artiklar och givetvis en enorm uppfOljning med tavl!ngs- och ser'iereferat. • "Geben" aldras ny kris Aren tar ut sin ratt, och broder "Geben" slets kanske ut alit fOr tidigt. I slutet av 50-talet expanderade bowlingen explosionsartat - resarmaskinerna infOrdes --'- och massor av nya hallar, klubbar, internationella taylingar etc pockade pa utrymme. Kostnaderna steg ju valdsamt aven inom' tidskriftsbranschen, sarskilt for de utgivare som inte producerade stora upplagor. Bowlaren tillhorde ju de mindre i "samhallet" och annonsstOdet minskade, presstOdet var inte aktuellt och prenumerantstocken tenderade att sta stilla. En del fOrsok gjordes av diverse organisationer som ex de stora amerikanska bowlingtirmorna och nyinstiftade Bowlingframjandet, Tidningens liingste redaktor, Gustav Bengtsson (1938-1965) speladejOr BS 23. att ge ut egna tidskrifter. Ayen fran en del hallagarhall mattade man liknande konkurrensforsok utan att riktigt ra pa Bowlaren. Det v~r pa baret att AMF blivit ny agare till Bowlaren, men "Geben" var inte nojd med vissa detaljer i erbjudandet och han kom overens med. medarbetarna att satsa vidare efter den gamla linjen. Ar 1964 sviktade halsan for "Geben" och vid hans bortgang 1965 kom -tidningen att overtagas av SvBF. • Forbundsorgan pa "heltid" De gamla medarbetarna slot upp kring sin nye "arbetsgivare" SvBF, men nagra foil val'fOr lildersstretket och staben sjonk markant fran de tidigare c:a 50talet till omkring 25-30. Chefsredaktoren - i borjan Ewert Ekstrom - anstalldes av fOrbundet och sa smaqjngom tick han skrivhjalp fOr det administrativa jobbet. Sa kom da den stora milstolpen i Bowlarens historia. Efter Ewert Ekstroms bortgang, tog nuvarande chefredaktOren Gosta Zellen hand om rodet. Den ekonomiska situationen forsamrades - inte genom Gostas medverkan givetvis - utan pa grund av den allmanna prisskruven i samhallet. Bowlarens fortsatta ode blev alit starkare knutet till behovet av ett obligatoriurIi. Davarande forbundsordfOranden Arne Thysen gick i spetsen for en malinriktad -tidningskommitte och landets bowlardistrikt "behandlades" dels pa SDF-konferens och sedan av utsanda "apostlar". Resultatet blev att Bowlaren skulle in i alia "Iicenserade" klothem fr 0 m hosten 1977. Och dar ar yi idag. Givetvis !Commer tidningens framtid inte att bli storningsfri, , dartill ar samhallets ekonomiska och politiska situation aUt for orolig. Men kvar star faktum att Bowlaren - trots vissa lokala kritiska asikter - ar nodvandig sa lange vi viII halla en utatriktad policy, en sammanknytande kamratkansla och en mojlighet att sprida kunskap och nyheter over en alltmer pockande bred front. J