Bowlaren 1
8----------.:...------=----1~1)--.....;.Ell runda
re idroUSSverige Detta var ett av de iimnesomraden som diskuterades under Riksidrottsmotet 1981. Vad menas dd med "ett rundare idrottssverige?" Bur skall vart avlanga land kunna bli rundare? Vad har bowlarna med detta att gora? Blir det billigare att bowla om Sverige blir rundare? Seriekommittens ordf Rune' Widell informerar nedan om de utredningar som gjorts hittills och den nytta svensk bowling kan haav dftta. Blir del billigare? Svaret pa den fragan ar f09Joppningsvis ja, om man moo billigare menar lagre kostnad fOr de fOreningar som idag ar hardast drabbade av langa resor i samband med seriematcher. Rubriken "Ett rundare idrottsSverige" avser den utrOOning som Riksidrottsstyrelsen initerade under 1979. Den arbetsgrupp som da tillsattes hade till uppgift att utreda de problemstallningar som uppstar for foreningar fran ytteromradena att pa lika ekonmiska villkor delta i tavlings- och serieverksamhet. I arbetsgruppen ingick representanter fOr Norrbottens IF, o.otlands IF, Skanes IF, Basket, Friidrott, Bandy och Fotboll. Vid probleminvynteringen konstaterades bl a • for manga idrottsforeningar kan uppflyttning till hogre serie innebiira en avseviird hojning av resekostnader som i en del fall skulle betyda ekonomisk k(,ltastrof • en del idrottsforeningar har fatt kraftiga underskott i sin verksamhet' eller rent av konkurshotats-<efter deltagande i tiivlingar pa hogre niva .flera idrottsforeningar avstar fran deltagande i tiivlingsverksamhet pa hogre niva pa grund av ekonomin fast de iir fullt kvalificerade till deltagande • det iir en svar balansgang for serieadministratorer att gora en serieindelning sa att bade ekonomiska och kvalitetsmiissiga aspekter kan beaktas, I en del fall "- har de ekortbmiska argumenten fatt viiga tyngst. vilket kanske gatt ut over kvaliteten pa idrotten inom, den landsdel diir problemen finns. For att utvecklas och hoja den idrottsliga kvaliteten iir det nodviindigt att mOta biiUre motstand, mota nya motstandare etc. I vissa fall har de kvalitetsmiissi-. ga aspekterna fatt viiga tyngst med negativa ekonomiska, konsekvenser som fo/jd. • Vad kostar det? I det fortsatta arbetet valde arbetsgruppen att begransa undersokningen till fOljande atta lagidrotter: bandy fotboll . baseboll basket bowling handboll ishockey volleyboll En sammanstallriing av reseavstanden for de lag som deltar i de allsvenska serierna inom de namnda idrotterna visar att o ca I 400 herrlag ieser ca 350000 mil per siisong. Av des~ sa har ca 600 lag resor som ligger over genomsnittet i respektive serier. Tillsamans har de rest ca 74000 mil over. genomsnittet innebiirande att varje lag rest 90 mil mer iin genomsnittet. Kapitalbehovet for au tiicka dessa kostnader over genomsnittet beriiknas till ca 3,7 mi/joner kronor. tet faststallde foljande mal och atgarder: Huvudmal Att verka for att astadkomma battre och billigare resemojligheter fOr alia idrottare; men framforallt en jamnare fOrdelning av resekostnader till forman for idrottare fran ytteromraden. Delmal: AU- astadkomma fOrmanligare prissattning och rabatter Att astadkomma battre kommunikationsmojligheter fOr idrotten Att pa sikt verka for att i princip erhalla utjamning av resekostnader Atgarder: AV RUNE WIDELL Dca 660 damlag reser ca 150 000 mil per siisong. A v dessa har ca 280 haft resor over genomsnittet., Tillsammans ca 27000 mil. A v dessa har ca 280 halt resor over genomsnittet. Tillsammans ca 27000 mil eller ca 95 mil per lag over genomsnittet. Kapitalbehovet for aU tiicka dessa kostnader over genomsnittet beriiknas till ca 1,4 mi/joner kronor. Hur fungerar da bowlingen i relation till de- andra idrotterna? Av utredningsmaterialet framgar att ' 0434 herrlag reser 53 000 mil persiisong 0208 herrlag har resor som ligger over genomsnittet. Tillsammans har dessa rest ca 19000 mil over genomsnittet vilket omsatt i pengar motsvarar ca 940 000 kronor . • 96 damlag reser ca 15 000 mil persiisong • 52 damlag har resor som ligger over genomsnittet. Tillsammans har dessa rest ca 3000 mil over genomsllittet vilket motsvararca 145 000 kronor.. Policy Om vi skall kunna na malet att 2 skall bli 3, dvs att vi fOre 1990 skall vara 47 000 bowlare i Sverige, maste policyn fOr serieadministratOrerna i landet vara att ,de ekonomiska aspekterna prioriteras vid sammansattning av serierna utan att fOr dl!n skull sanka kvalitetsnivan i namnvard grad. Detta ar e!l svar balansgang! Rundare Sverige Hur skall Sverige bli rundare om man betanker att kostnaderna ar ca 5,1 miljoner kronor? Vid 1981 ars, Riksidrottsmote antogs RFs verksamhetspla'ner fOr juli 1982juni 1984. Ett av de prioriterade omradena ar "Ett rundare idrottssverige". RiksidrottsmoAtt fortsatta kartliiggningenover tavlingsidrottens organisiltion och finansiering, enligt gruppens forslag; Att fortsatta de forhandlingar som igangsatts - garna med representanter fran arbetsgruppen - mellan RF och RESO samt SJ och LIN/SAS i syfte att astadkomma dels fOrmanligare prissattning och rabatter, dels "idrottsvanligare" kommunikationer; Att undersoka mojligheterna att vid ordinarie bidragsfordelSvensk bowling ar tamligen unik i dessa sammanhang eftersom vi sedan manglt' ar har ett fungerande system for reskostnadsutjamning. Den nuvarande' utformningen som antogs av fOrbundsmotet 1979 innebar att ca 60 % av anmalningsavgifterna till allsvenska serien avsatts till en resekostnadsutjamningspott som fOrdelas mellan de lag som har liingsta reseavstanden i, proportion till totala reslangden per sasong. Systemet kostar visserligen en viss mangd adininistrativt arbete varje sasong i och med att reseavstanden maste beraknas for samtliga lag i allsvenska serien. Fordelarna med systemet har accentuerats inte minst genom RF utredning, varfor de administrativa kostnaderna anses som fOrsumbara i sammanhanget. ' Om vi sedan tittar pa det atgardsprogram som antogs av Riksidrottsmotet sa kan vi dar konstatera att det forhoppningsvis kan komma att stallas medel till forfogande dels i samband med RF ordinarie bidragsforde1ningstillflille och dels eventuella ytterligare statsmedel. Man kan ocksa dra slutsatsen att 'dessa medel inte kommer att fOrdelas helt villkorslost eftersom atgarderna aven innefattar uppmaningar till SF att planera tavlirigsverksamheten sa att rabat~ ter kan utnyttjas samt att ocksa finna egna losningar pa problemen med de extra hoga resekostnader som drabbar foreningar fran ytteromradena. ningstillflillet 1982/83 reservera medel fOr IOsande av de mest akuta problemen fOr idrottare· fran glesomraden med stora reseavstand; Att mot bakgrunden av de principer for resekostnadsutja,mning som arbetsgruppen foreslar, faststalla riktlinjerna fOr detta bidrag; Att erinra SF om vikten av att planera tavlingsverksamheten pa sadant satt att redan befintliga, flyg- och tagrabatter kan utnyttjas; Att uppmana SF att fortsattningsvis finna egna losningar att pa raUvist satt losa de problem som uppstar genom att tavlande fran ytteromraden asamkas extra hoga resekostnader. Att vid den arliga anslagsfram- . stallningen till staten speciellt betona vikten av ytterligare statsmedel for detta andamal. Bowling-Sverige De diskussioner som vi i Svenska Bowlingforbundet under det senaste aret fort med Linjeflyg betraffande Goilandsresorna visar att det gar att astadkomma ett bra resultat genom att anpass~ krav och onskemal efter varandras verksamhet. Vi hade aldrig kunnat dra fordel av Linjeflygs specialerbjudande om vi inte hade kunnat gora vissa justeringar av matc!1tider. I detta . sammanhang' maste jag ocksa framhalla den mycket positiva attityd och samarbetsvillighet jag mott i diskussionerna med Linjeflygs marknadschef. Henning Huss. Med de alltmer okade kostnaderna fOr resor maste vi givetvis strava efter att gora ett relativt runt bowlingsverige annu rundare. Detta bor kunna ske genom ytterligare anpassning av granserna mellan olika regioner (Gotaland, Svealand, Norrland) och eventuellt genom en breddning av allsvenska seriesystemet t ex genom fler div II grupper. Seriekommitten hailer f n pa att kartlagga hela underlaget for seriesystemet for att med ledning av detta se om ytteriigare anpassning ar mojlig. Antalsmassigt omfattar distrikts- och reservlagsserier ca , 74 % av de 8-mannalag som spelar serieoowling i Sverige (totalt har vi narmare 2 000 8-mannalag) vilket gor att' serieadministratorerna i vara SDF har en mycket viktig roll att spela i den fortsatta utvecklingen. I den hiir spalten vi/l vi jOrsoka spegla avsnitt ur Bowlaren och bowlarnas liv och leverne fran tidningens start t 0 in 1972. Kaitsfie blir det ett elkr annat ovrigt plack ocksa, Bowlare~s innehall under de sextio aY'en iir enormt. For 50 ar s~dan•• hiinde det sig aU Stoc.kholms B.if mdste avsta fran att arrangera SM eftersom "vranga halkirs ekonomiska villkoJ' inte kunde accepteras". Osten ErikSson, Djurgarden (sedermera, AIK-eleganten) var overliigset biiste senior. med tre ganfJer sa manga platspoiing som andramannen HakanssQn MR. ,Olga Nilssons klot som varit forsvun'net, i ett ar tiok p16tsligt upp pa O,stermalmshallen. Vern hade "jOrvarat" den nya bollen sa liinge? Sveahallen "offtade" sig till ett SM - huvudstadens iira var riid'dad. F,or 25 ar sedan•• ,:J)oterades i "Amerikanskt" att vara 3OO-gubbar kan tacka USA:s Bowlingforbunds Arsmote 1900 for den "gavan~'. ')jet beslutades att renodla ta,vlingsdjungeln moo tio kaglor i triaf,1gel och just 300 fOr full gott (10 rutor). Ferut fanns det bl a Co€ked Hat dar det gliJlde ·att sl<\. ner uppstallningen 'J-7-1O. Dessutom nagot som hette KANKAKEE, vad det nu var Eor 10 ar sedan•• nadde (i modern tid) den rorsta darnen 900-vallen. "Prick'~-sakra Barbro Lind)lerg, Bowl~ta, hamnade j rekordIistan. efter vArens fOrsta, seriematch. 16 ar efter det skl'il\Skan Maja l'huvesson (fore resarmaskinernas tidevarv) presterat 902 och 300 pa en serie. "Landala" Nilsson presentei'ades som'68-liring med 770 i snitt ror sUt Stockholms-Gota. Idrotten har konserverat "Landala", t~k , pi hans bravader som hojdhoppare och handbollspelare av elitklass. Dr''A'