Bowlaren 1
8 --,-Forgnmdsman man inte g10mmer Fran bowlingen
s forsta ir har vi en hel del f"Orgrundsfigurer som vi val aldrig kommer att glomma. Om vi har gor ett Iitet uplock fran de tvi aldsta fOrbunden si vet vi att en sidan summering blir alit annat an rattvis, inte minst'moo tanke pi andra fOrbund. Men hur skulle vi kunna namna alia som gjort sig fOrtjanta. Da skulle Bowlaren bara fyllas mOO namn. Frin f"Orsta sidan till den sista! am vi borjar moo vart aldsta fOrbund, Goteborg, sa vet vi att Hugo Lewin, Gustaf Sandberg oeh Erik Thorsell var de tre herrar som st,artade bowlingsporten i Arkaden. Det drojde dock inte lange forran banorna agdes av Jim Falkenstrom oeh Hugo Rundlof, som oeksa var med ,bland stiftarna av farbundet. Sporten kom darmed i ratta hander fran borjan oeh vad dessa bada utrattat for Goteborgs bowling kan inte nog beundras. Sakert var det ingen Iysande ekonomisk afmr de gay sig in pa, men de gay aidrig tappt. Till fOrgrundsmannen i Gateborg harde oeksa Erik Ahlstam, forbundssekreterare under de forsta aren, Calle Johansson oeh Herbert Johansson samt Rudolf "Crona" Olsson. Sa kom J. A. Wirde oeh G. W. Lenberg, den senare en stor ledare. Det var oeksa han som sedan axlade Jim Falkenstroms ordforandekappa oeh styrde med saker hand under nagra ar. Darmed ar vi framme i nyare tid, da ofOrglOmmelige "Skepparn'" Stllhlfors, Oscar Andersson oeh E K. Andersson kom in i bilden. Oscar Hedblom ar det fOrsta stora namnet i Stockholm efter Bruno Soderstrom. Reginahallen kom snart under hans IOOning' oeh han gjorde oerhort myeket fOr bowlingen oeh samarbetet med Goteborg. Han ivrade far fOrbundsbildandet oeh var med oeh "raek" i tatarna i manga ar. Han jobbade inte sa myeket sjalv - han ville vara ledaren - men var stormeeenat, pi a HolmiamedaljelF; oeh offrade myeket pengar pa bowlingens altare. Men han ville ha oeh kravde erkansla. Ett stort naron. Albin Ohngren var nasta stora namn. Vad han utrattat far bowlingsporten kan knappast i detalj omtalas. Han var den arbetande, outtrottlige ledaren i mer an tio ar. Till gladje oeksa for avriga bowling-Sverige. Det var han som utarbetade oeh fiek fason pa vara stadgar, det var han som gay valsignelsen at det internationella samarbetet, det var han som gay oss Ostermalmshallen oeh'det var han som just hade byggt Sveahallen at John Linden, nar han plotsligt drogs bort mitt under invigningstavlingen. Det var stoekholmsbowlingens svaraste fOriust genom tiderna. Andra namn som skymtar fran denna tid ar David Andersson oeh Haraid Ekholm (!) fran Fenix, K. A, Hansson, John Bjorkgren oeh Uno Cornelie fran R-e,gina.. am vi sa avslutar den har ytterst summariska skumningen med namnet Thor Olsson - sekreterare, kassor oeh arbetsmyra over huvud taget - sa far det vara nog fraon Stockholm. Sedan kOIJl Tuta Lundborg, Eric Ahlstrom, Calle Norgren, B. H. Edlund, Gust. Lindholm, Hans Birger oeh Artur Soderstrom oeh de b-Q 1959 Ratta man pa ratta platser fran borjan hor val nyare skOOen till, liksom namn fran distrikten. Det skulle ha varit roligt om vi har oeksa hade haft utrymme for att ploeka fram t~ogna klubbledare oeh spelare av ~ormat, men det gar ju inte. Aqnars skulle val. en sadan figur SOIll "Nubben" Nummelin t ex kunna utgora spaltfyllnad pa ett par sidor. Tanken svindlar nar man oeksa tanker pa namn som Pontus Biorek, Einar Fernstrom, Walle Riese, Einar Egelin, Sam Lindqvist, Hugo Lillier, Gunnar Collin, E. A. Larsson, "B. H." oeh... nej, det ar bast att satta punkt har. Oeh anda har vi inte namnt sadana spelare som Sven Bjorkander oeh "Putte" Lindholm! Varfdrsta 300-serie Det drojde nio ar innan nagon spelare i Sverige Iyekades prieka in de 12 strikarna pa en serie. Den Iyeklige var A B Johansson, AIK, som pa Reginas 4:a slog 300 - tyvarr dock i en traningstavling. Den' forsta 300-serien pa allman tavling satt langt inne, men den 30/4 1922 var saken i alla fall klar. Det var Isse Haglund, Marieberg, som stod for bedriften oeh handelsen skedde pa Re.ginas 4;a. "Darmed har Haglund inristat sitt namn i svenska rekordtabellen fOr evinnerliga tider", skrev signaturen Strike i Bowlaren. Men det var ett forhastat antagande. "Piggresning-, en" kom 1924 oeh darmed slopades allt vad rekord hette oeh man fiek borja om fran barjan. I stallet blev Albert "Nubben" Nummelin, Gateborg, svensk rekordhallare far en 300-serie, slagen den 11 mars 1928. Men ingen gladje varar bestandigt, oeh nu har ju oeksa det en-bansrekordet slopats. En 300-bedrift, som ar yard att dra frani. ur glomskans djup, ar Gunnar Collins, FIF, 12 strikar den 6 maj 1922, precis en veeka efter Isse Haglunds bedrift. Det var i telegrafmatehen mot United Bowling Club i New York, som C~llin slog 300 pa Reginas svarspelade 3:a. Det var en prestation som gay genljud inte bara i New York utan over hela den amerikanska bowlingvarlden. Ur Bowlaren I !_ ;'--l;1~'I"I-I·I"";"I""~~~"I""!"·!'''II~3iI·Xi.BI·-~~I''''I·'Ei-I~-~~ '1 ,":~:;::.~iiifI"o~~J"-' I .,,;,_ ~t."'''10tli 1\. .• • ~ • ~ , • .. . . ~l\,.'.~ & '7 11. U U ~""IO" G ''''iu •• '7 u :., c; :: .. : ~ L,. , - , I .... -... '---", .-.. .~ ~J."T'O'" 0 :-.. _0 ."-....:.. ~ L - ..• - -, to " , ,I ;-;;r:."", (·-("·~"'l,..r"'or,oo\(- - ~, .,. ,,.. .,. ---1 .........11 _ ..... \ Deit~,ar var fijrs~? .~nterna!ionella arena. A.'r den !nte-pampig, och oj vad vi stockholmare var stolta over den:. The Alleys ar alltsa banorna nr 6 och 7 pa Mosebackehallen, dar vi tog emot det forsta amerikabesoket 1923. 5:ans .och 8:ans banor var. overb!gK,da med dskddarplatser, numrerade, och aven mittgange~. och ansa~ser~a till b.~no~na 1-4 ut$Jorde askadarplatser. Vilket minne! Vi har inte kunnat neka oss nOjet. att t~ In .bllden. Jamford med pampiga Kungsholmshallen och alia fina 8-banshallar landet runt, ar det vlSserllgen Inte mycket att visa, men tank pa att det ar over 35 ar sedan. Och det var sa det bOrjade. .. Amerikamatcherna var upptakten till intemationella samarbetet Det tog lang tid innan det internationella samarbetet var framme vid en sadan milstolple som VM i Hal.. singborg 1958. Antligen kunde man saga att bowlingsporten da blivit internationell pa allvar. Tidigare VM har knappast gjort skal for benamningen. I Halsingborg startade nio nationer - Frankrike, Finland" Mexico, Spanien; Sverige, USA, Venezuela, Vast.. tyskland och Osttyskland, och darmed kunde de som ivrat fOr internatioriellt samarbete saga att malet var natt. ' Det var Sverige som tog initiativet. Den aran kan vi ta at oss. Var inbjudan till UBC i New York fdll i god jordman oeh den fOrsta . telegrafmatehen mellan Stoj::kholm oeh New York agde rum 1922. Stoekholms seger sporrade amerikanarna oeh sedan kom da de internationella turneringarna i Stockholm 1923, 19260eh 1929. Genom amerikanarnas seger 1929 blev de automatiskt arrangorer av nasta tavling, 'vilken giek i New York 1934. Da hade IBA bildats oeh tavlingarna i New York hade karaktaren av VM, Ungt innan de mera inoffieiella VM-tavlingarna blivit "riktiga" VM hade emellertid samarbetet 'med Finland borjat. Dar har vi var tragnaste tratobroder u,nder Arens lopp, oeh samarbetet med vara vanner pa andra sidan Botte"nhavet har varit till ovarderlig gladje oeh nytta for bowlingsporten pa bada sidor. Det var Stockholm oeh Helsingfors som barjade i oeh ITJed att en trupp stoekholmare for over till Hfors 1924 oeh var med om invigningen av den fOrsta hallen dar. Detta resulterade i att man borjade en rad telegrafmateher redan pa hasten samma ar, oeh aret darpa barjade stadsmatehsresormi, vilka alltjamt ar lika loekande far spelarna. Goteborg kom med i leken 1927, fOrst telefonmateh mot StoekEtt lO-arsjubileum. Stora man I tivlan. • Liirdag kl. 1-11 e. m. SOnda\; .kl. 10-'7 0. m. holm oeh Helsingfors oeh sedan utkampade Goteborg oeh Helsingfors en rad telegrafmateher under 1930-talet. Fran 1929· oeh ett .par ar framat hade vi oeksa traffar med Danmark, inte minst till gladje fOr Malmo. Tyvarr fiek utbytet med danskarna en kort varaktighet,. hallen i Kopenhamn slog p16tsligt igen till stor fortvivlan fOr de danska spelarna. Men en renassans lar inte vara langt borta. Efter Svenska Bowlingfarbundets tillkomst barjade landskampema. Den allra fdrsta _ ojUBILEUMSTAVLINGAR I Bowling 170 , , • ••••Entre 1 kr••••• Den har annonsen aterfanns i tidningen Idrottsvarlden i januari 1922. Fenix ~agels~lon~ fyllde tio ar och hade stora jubileumslavlingar. Inte rmndre an 170 man s.tartade! Vi/ken tavling, den pagick i tre hela dagar! Men sa gjorde man ocksa reklamfor evenemanget. Och 1 k,:ona kostade det att titta pa. Var det nagon som log? Nu for tiden /a.r man jU se de mest spannande bowlingstriderna alldeles gratis. Ar det ett framsteg, eller har vi gatt bakat i utvecklingen just ifraga om bowlingreklam? Ja, man kanfraga. a Fenix kagelsalong Predag kl. 6-11 e. m. landskampen utklimpades mot Tyskland den 3 oktober 1930 i Hamburg oeh Sverige representerades da av Ernst Anell, BK 28, Orebro, Gunnar Collin, FIF, Stockholm, B HEdlund, KKS, Stockholm, J H Gullberg, IFK Malmo, Nils Hoglund, lO:an, G W Lenberg, GKK, Goteborg, Ture Lundborg, MIK, Stockholm, oeh Gustaf Ostman, KKS, Stockholm. Det blev svensk seger med 5462 mot 5177. Forsta landskampen mot. Finland utkampades i varfagra Helsingfors i maj manad 1941, men den hade karaktaren av trelandskamp, da Tyskland var tredje part pa banoma. Sverige vann klart med Finland tvaa. Den forsta landskampen SverigeFinland spe1ades oeksa i Helsingfors, i juni 1943. Finland vann averlagset oeh har en envis fdrmaga att skaffa fram litet extra sisu nar det galler oss, det har vi erfarit oeksa under de senaste aren. Landskamperna med Tyskland fortsatte trots krig oeh elahde anda in pa 1940-talet. SverigeTyskland spelades i Stuttgart sa s,ent som i februari 1941 oeh tva manader darefter i Stockholm. Sverige-Finland-Tyskland spelade den sista trelandskampen i Stockholm i al}gusti 1942. Sverige har oeksa deltagit i ett par EM i. Tyskland, i Berlin 1935 oeh .stuttgart 1938. Ett europamasterskap, i mannalag, kan vi skryta med som minne fran dessa aventyr. i, ~.===--1 '." 8 8 I~lI,--,-8-'