Omtanke 1
POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du
följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. FÖRSLAG Huvudmän ska erbjuda lovskola Regeringen har i dag beslutat om en proposition som innebär en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. Hittills har huvudmännen anordnat undervisning under skollov på frivillig väg. Detta uppmuntras av regeringen som har infört en möjlighet för huvudmännen att söka statsbidrag för sådan verksamhet. – Att få lite extra tid med lärare, en chans till att nå målen, kan vara det som avgör framtiden för en elev. Därför är lovskolan viktig och vi har sett hur lovskola med kvalitet gör skillnad för resultaten, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Erfarenheterna visar dock att alla elever inte ges möjlighet till undervisning under skollov. Därför införs nu en skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola. Det gäller elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen – och därmed riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Samtidigt som denna skyldighet införs kommer det inte längre vara möjligt att söka statsbidrag för undervisning under skollov för elever i grundskolans årskurs 8 och 9. I stället finansieras reformen genom medel direkt till kommunerna i enlighet med kommunfinansieringsprincipen. I övrigt är möjligheten att söka statsbidrag för sådan verksamhet oförändrad. – Behörighet till gymnasiet är den viktigaste biljetten in i framtiden. Alla barn ska ha möjligheter att nå de kunskaper man behöver för livet. Därför är det vik44 | www.ssil.se tigt att alla elever som efter åttan och nian behöver det får möjligheten till extra skoltid på loven, säger Gustav Fridolin. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017. Kunskapscentrum för ensamkommande Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom myndigheten. Satsningen sträcker sig fram till år 2020, omfattar totalt 30 miljoner kronor och ska stärka socialtjänsten och hälso- och sjukvården i deras arbete. Beslutet innebär att ett kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga ska bildas och integreras som en funktion inom Socialstyrelsen från och med den 1 april i år. – Yrkesverksamma som möter och arbetar med ensamkommande barn och unga behöver ha goda kunskaper och förutsättningar att ge dem vård och omsorg utifrån deras behov och rättigheter. Vi behöver till exempel lyfta insatser som rör frågor om våldsutsatthet utifrån flickor och pojkars olika behov, säger barnminister Åsa Regnér. Regeringen anser också att det är angeläget att insatser som rör psykisk ohälsa och suicidprevention särskilt ska belysas i centrumets arbete. − Den senaste tiden har vi fått rapporter om flera självmordsförsök och några genomförda självmord bland ensamkommande barn. Vi kan aldrig acceptera att barn och unga ser självmord som enda utväg. Det nationella kunskapscentrumet är en viktig del i Regeringens arbete för att stärka hälsan hos ensamkommande barn och unga, säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström. De kunskapsstöd, metoder och arbetssätt som ska utvecklas ska främst komma yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård till del men även personal inom skolan kommer att ha nytta av kunskaperna. Insatser för en utvecklad samverkan mellan kommuner och landsting ska också vara en del av kunskapscentrumets arbete. En delredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 15 juni 2018 och en slutredovisning senast den 31 mars 2021. Bättre stöd för ungdomar med NPF Utbildningsdepartementet föreslår nya kunskapskrav för speciallärare och specialpedagoger i en promemoria som nu skickas ut på remiss. Syftet är att säkerställa att framtida speciallärare och specialpedagoger får en fördjupad och breddad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och därmed bättre förmåga att anpassa lärmiljön utifrån elevens förutsättningar. Drygt fem procent av Sveriges barn och unga har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket kan innebära att en till två elever i en klass kan ha diagnosen ADHD, autismspektrumtillstånd (tidigare kallat Aspergers syndrom) eller Tourettes syndrom. Ofta förekommer diagnoserna i kombinationer och de kan i sin tur samvariera med andra funktionsnedsättningar och en mer allmän inlärningsproblematik. Utöver detta finns även elever med liknande svårigheter som inte är diagnostiserade. En rad rapporter och studier har visat att det finns ett behov av ökad och breddad kompetens i skolan om elever med neuropsykiatriska svårigheter, och det råder nästan total enighet bland skolexperter att speciallärare och specialpedagoger bör få en fördjupad kompetens för att bli bättre rustade att möta dessa elevers behov. I promemorian föreslås därför att det införs två nya examensmål för speciallärarexamen och för specialpedagogexamen som tydliggör att studenterna ska nå