Omtanke 1
AKTUELLT Tetris kan förebygga PTSD Skärmspelet Te
tris kan förebygga obehagliga påträngande minnen, som en del av oss utvecklar efter traumatiska händelser. Personer som råkat ut för motorolyckor får minskade symtom av påträngande minnesbilder om de inom sex timmar efter olyckan spelar Tetris, efter att ha återkallat minnet av olyckan. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med bland annat brittiska forskare vid Oxfords universitet, publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Posttraumatisk stress (PTSD) kan drabba personer som har varit med om trauman som krig, tortyr, våldtäkter, motorolyckor eller andra situationer där de upplevde att deras eget eller någon annans liv var i fara. Alla som är med om trauman utvecklar inte den här formen av psykologisk ohälsa, men för den drabbas är ett av de vanligaste symtomen återkommande och påträngande minnesbilder av det skrämmande traumat, som i dagligt tal kallas flashbacks. Ny utbildningsform föreslås för nyanlända SKL föreslår en ny utbildningsorganisation för att tusentals unga nyanlända med kortvarig skolgång ska komma in i arbetslivet. Etableringsersättningen ska kunna behållas i upp till sex år. Förslaget innebär att nyanlända i åldern 18 till 29 år med en utbildningsbakgrund kortare än gymnasium, ska erbjudas en utbildning på längst sex år. Utbildningen ska innehålla olika yrkesprogram som matchar regional efterfrågan på arbetskraft samt vara en del av de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder alla nyanlända. Förslaget, som har beslutats av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) styrelse, presenteras på Arbetsmarknads- och näringslivsdagarna i Uppsala. Per-Arne Andersson, direktör, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad – Vi föreslår att deltagarna får behålla sin etableringsersättning under hela utbildningstiden. Det ökar drivkrafterna att slutföra utbildningen. Idag hänvisas individerna till det ordinära studiestödet efter två år, där lån utgör en betydande del, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 56 | www.ssil.se Nya rön om Schizofreni Patienter med schizofreni har sänkta nivåer av den livsviktiga signalsubstansen GABA och förändringar hos hjärnans immunceller. Det visar de första resultatet från ett stort forskningsprojekt vid Karolinska institutet. Projektet vill ta ett helhetsgrepp på mekanismerna bakom sjukdomen och på så sätt bädda för nya, effektivare läkemedel. I det omfattande samarbetsprojektet Karolinska Schizophrenia Project tar forskare vid Karolinska Institutet ett helhetsgrepp om sjukdomsmekanismerna vid schizofreni. Nu presenteras de allra första resultaten i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry. Schizofreni är en av de mest handikappande psykiatriska sjukdomarna och drabbar ungefär en procent av befolkningen. Sjukdomen debuterar vanligtvis hos ungdomar på väg in i vuxenlivet och är ofta livslång med symtom som vanföreställningar, förändrad verklighetsuppfattning och oro. Sjukdomsmekanismerna är till stora delar okända vilket har hämmat utvecklingen av nya läkemedel. Den läkemedelsbehandling som finns idag syftar till symtomlindring men är endast delvis framgångsrik – bara 20 procent av patienterna blir symtomfria. Lägre halter GABA i ryggmärgsvätskan I Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) samarbetar forskare från en rad olika forskningsdiscipliner i syfte att skapa en helhetsbild av sjukdomsmekanismerna och upptäcka nya måltavlor för läkemedelsbehandling. Patienter som nyligen insjuknat i psykos rekryteras och genomgår omfattande undersökningar och provtagningar. Med de senaste teknikerna analyseras patienternas kognitiva funktioner, genetiska variationer, biokemiska avvikelser och förändringar i hjärnans struktur och funktion och jämförs sedan med friska individer i samma ålder. NU PRESENTERAS DE första resultaten från forskningsprojektet i två studier i tidskriften Molecular Psychiatry. Den ena studien visar att patienter med nydebuterad schizofreni har lägre nivåer av signalsubstansen GABA i ryggmärgsvätska än friska personer. Ju lägre koncentrationer av GABA som uppmättes hos patienterna desto svårare var deras sjukdomsbild. GABA är inblandad i de flesta funktioner i hjärnan och står tillsammans med glutamat för nära 90 procent av all signalöverföring. Glutamat ökar aktiviteten medan GABA dämpar aktiviteten i hjärnan, och de två signalsubstanserna samverkar med varandra. Immuncellerna kan få en förändrad funktion – Många djurexperimentella studier har genom åren föreslagit minskade GABA-nivåer i hjärnan vid schizofreni. Våra resultat är viktiga eftersom de ger kliniskt stöd för denna hypotes, säger professor Göran Engberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet. Den andra studien visar med hjälp av hjärnavbildningstekniken positronemissionstomografi (PET) att patienter med obehandlad schizofreni har lägre förekomst av proteinet TSPO (translocator protein), som uttrycks på immunceller såsom mikroglia och astrocyter. – Vår tolkning av resultaten är att immunceller i hjärnan får en förändrad funktion i samband med insjuknande i schizofreni, säger docent Simon Cervenka vid institutionen för klinisk neurovetenKASP ÄR ETT samarbete mellan kliniska och prekliniska forskargrupper vid Karolinska Institutet samt fyra psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting. Studien ledd av Göran Engberg finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Åhlén-stiftelsen, Svenska Läkaresällskapet, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, AstraZenecas och Karolinska Institutets gemensamma program för translationell forskning, Söderström Königska fonden, Professor Bror Gadelius Minne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stockholms läns landsting och KIDmedel från Karolinska Institutet. Studien ledd av Simon Cervenka finansierades av Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Svenska Läkaresällskapet, PRIMA Barn-och Vuxenpsykiatri AB, Torsten Söderbergs Stiftelse, Söderström Königska fonden, EU:s sjunde ramprogram och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet. En av medförfattarna är anställd av AstraZeneca, ett par har mottagit forskningsmedel av AstraZeneca och föreläsararvoden av Roche och/eller Otsuka Pharmaceuticals, och en har medverkat i workshops anordnade av Otsuka Pharmaceuticals. HF skap på Karolinska Institutet. Resultaten från de båda studierna ger nya ledtrådar till sjukdomsmekanismerna vid schizofreni, men det är oklart om förändringarna är orsaker till eller konsekvenser av sjukdomen. Uppföljande studier pågår nu för att undersöka vad som ligger till grund för avvikelserna samt hur dessa biologiska processer kan påverkas för att förändra sjukdomens förlopp.