Omtanke 1
AKTUELLT Kraftig ökning av förskrivning av melato
nin Melatonin är ett sömnhormon som finns naturligt i kroppen. Sedan det introducerades som läkemedel 2008 har det ökat stadigt. Det senaste året har trenden förstärkts ytterligare. Under 2016 skrevs läkemedlet ut till 0,8 procent av befolkningen, omkring 80 000 personer. 2015 var andelen knappt 0,6 procent. – Utvecklingen kan bero på flera saker. Till exempel diagnosticeras allt fler med adhd – ett tillstånd som ofta också innebär att man har problem med sömnen. Det har även blivit möjligt att skriva ut melatonin utan licens från Läkemedelsverket, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Bland barn och unga, men även vuxna, kan utvecklingen också bero på att man förskriver melatonin istället för andra sömnmedel, av vilka flera är narkotikaklassade. Läkemedlet är vanligast bland pojkar i åldern 10-19 år. Men den största procentuella ökningen, från 0,4 till 0,7 procent mellan 2015 och 2016, finns bland kvinnor i åldern 30–44 år. – Ökningen bland de vuxna kvinnorna är relativt stor, även om det handlar om låga nivåer. I den här gruppen har också förskrivningen av adhd-läkemedel ökat stort från knappt 0,1 till runt 1 procent de senaste tio åren, säger Peter Salmi. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under en längre tid. Trenden återspeglas även i läkemedelsstatistiken, där andelen 10–19-åringar som fått antidepressiva förskrivet dubblerats på tio år. Från cirka 1 till 2 procent bland pojkarna och cirka 1,5 till 3,5 procent bland flickorna. Förändrad livsstil kan förebygga Alzheimers Forskare på Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet har i en studie kunnat påvisa att en hälsosam livsstil kan förebygga Alzheimers. Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Studien har undersökt om en kombination av hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers. Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen fick hjälp att genomföra en ordentlig livsstilsförändring, medan kontrollgruppen bara fick regelbunden hälsorådgivning. – Vi har fått väldigt uppmuntrande resultat, berättar Krister Håkansson. För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga. – Vi funderar nu på hur Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se vi ska följa upp studien. Det finns många spännande trådar att nysta i, säger Krister Håkansson. Undersökningen visade till exempel att det inom båda grupperna fanns stora individuella skillnader i hur mycket deras kognitiva förmåga påverkades under de två åren som försöket pågick. – Det skulle vara intressant om man kan se vad skillnaderna beror på. Vi vill också återvända till deltagarna om ett par år för att se hur läget med dem är då. Kommer det till exempel att finnas någon skillnad mellan grupperna i hur många som har drabbats av demens? Kostnaden för Alzheimersvården i Sverige är ungefär lika stora som den sammanlagda kostnaden för all cancer- och kärlsjukdomsvård i landet. – Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället. Det är viktigt att läkare blir medvetna om de här resultaten, menar han. Läkarna behöver börja diskutera livsstil med sina patienter. – Man får sig en tankeställare själv, säger Krister Håkansson. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan. ”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet. Webbplats för placerade barn och unga på 14 språk IVO har nu skapat en webbplats för placerade barn och unga, för att via text och film informera dem om deras rättigheter och hur en inspektion går till. Vet du som bor på HVB, särskilda ungdomshem, stödboende eller familjehem vilka rättigheter du har? Det är en av frågorna som placerade barn och unga får svar på när de besöker ivo.se/barnochunga. På webbplatsen som är översatt till 14 språk finns det även en film som beskriver hur de inspektioner går till som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gör regelbundet på HVB, särskilda ungdomshem och stödboenden, varför vi gör dem och vad en inspektion kan leda till. Barn och unga kan mejla, ringa eller chatta med vår barn- och ungdomslinje när de vill veta mer om sina rättigheter, eller berätta om det som inte fungerar som det ska i kontakten med socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. På webbplatsen finns det också en film som berättar om när och hur de kan vända sig till barn- och ungdomslinjen.