Aktuella Byggen 1
JURIDIK Ny beställarvänlig praxis från Högsta dom
stolen Text: Marcus Eidem, advokat Foyen Advokatfirma Högsta domstolen (HD) har i en nyligen meddelad dom kommit fram till att en beställare kan kräva ersättning för uppskattad avhjälpandekostnad när fel inte avhjälpts av entreprenören. Domen innebär inte bara ändring av tidigare rådande praxis utan även att en sedan länge omdiskuterad frågeställning nu avgjorts. I krönikan i förra numret skrev jag om tvisten avseende uppskattad avhjälpandekostnad och värdeminskningsavdrag som låg för bedömning av HD. Jag nämnde då att dom förväntades inom kort. Som en tidig julklapp kom sedan domen att meddelas dagen före julafton med en utgång som kan sägas innebära att beställarnas intressen stärkts i förhållande till entreprenörernas. Tvisten gällde en kontorsbyggnad som uppförts och för vilken ABT 94 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader) hade avtalats. Entreprenaden hade godkänts vid slutbesiktning varefter beställaren reklamerat fel avseende bland annat ljudspridning och för tunn betongplatta. Entreprenören invände mot detta och menade att fel inte förelåg och avhjälpte därför inte de fel som beställaren gjorde gällande. Istället för att själv avhjälpa felen krävde beställaren då i domstolen ersättning för den uppskattade kostnaden för avhjälpande av felen alternativt för värdeminskningen på entreprenaden. Avhjälpande av fel Enligt reglerna i standardavtalet (motsvarande gäller enligt AB 04 – Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader – och ABT 06) sker avhjälpande av fel på entreprenörens bekostnad om entreprenören ansvarar för felet. Vidare gäller att beställaren är berättigad till avdrag på entreprenadsumman om ickeväsentliga fel inte avhjälps. De aktuella felen i målet hade dock sedan tidigare bedömts väsentliga, det vill säga att de borde avhjälpas. Frågan som HD hade att ta ställning till var därför huruvida en beställare, när entreprenören underlåter att avhjälpa sådana fel, kan få ersättning för antingen uppskattade avhjälpandekostnader eller i värdeminskningsavdrag. Beträffande möjligheten till ersättning för avhjälpandekostnader följer det av tidigare praxis att en beställare faktiskt ska ha avhjälpt fel för att ha rätt till sådan ersättning, det vill säga uppskattade kostnader har inte ersatts. HD konstaterade i domen att standardavtalet bygger på principen att fel som reklameras ska avhjälpas så att entreprenaden blir färdigställd och att entreprenören i princip är skyldig att avhjälpa dem. Vidare konstaterades att bestämmelsen om avhjälpande fick anses oklar och endast reglerade beställarens rätt att låta avhjälpa fel på entreprenörens bekostnad. Däremot reglerades inte vad som skulle gälla om beställaren inte ville eller förmådde avhjälpa felet. Här bedömde dock HD att regleringen om eget avhjälpande inte var exklusiv, det vill säga eget avhjälpande var inte det enda som stod beställaren till buds. Istället bedömdes att en rätt till ersättning efter skadeståndsrättsliga principer kunde utgöra alternativ påföljd och att en sådan varken framstod som orimlig eller oförenlig med det övriga regelsystemet. "Underlåtenhet är kontraktsbrott" HD konstaterade sedan att entreprenörens underlåtenhet att avhjälpa felen utgjorde ett kontraktsbrott och ansåg därför att beställaren var berättigad till skadestånd med den uppskattade felavhjälpandekostnaden. När det däremot gällde frågan om värdeminskningsavdrag konstaterades att sådant endast kunde utgå vid icke-väsentliga fel och inte kom ifråga vid väsentliga fel. Med hänsyn till utgången av målet i övrigt är det dock av mindre intresse. Vad denna utgång kan tänkas leda till återstår att se. Farhågor uttalades i målet (av delar av BKK, Byggandets kontraktskommitté att de redan starka beställarna skulle få möjlighet att godtyckligt kräva ersättning från entreprenörerna respektive att det skulle kunna verka prisdrivande och medföra baktunga betalningsplaner. Återstår gör även att se om HD:s bedömning om ickeexklusivitet gör något avtryck. Att standardavtalet inte utgjort exklusiv reglering av parternas förhållanden kommer förvisso inte som en nyhet, men frågan är om det ändå kan öppna för nya synsätt på vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i ett entreprenadavtal. I Marcus Eidem, advokat Foyen Advokatfirma AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2015 125