Aktuella Byggen 1
DEBATT STEN Beställaren har miljöansvaret – nu fi
nns ett verktyg Text: Kurt Johansson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet När kommuner och andra beställare ska handla upp beläggningsmaterial för exempelvis ett torg, en gata, eller en trottoar behöver de noga väga in estetik, funktion, hållbarhet och miljöbelastning. Tyvärr blir det ändå ofta priset som i slutändan får avgöra. Det skriver Kurt Johansson, Professor vis Statens Lantbruksuniversitet, SLU, med anledning av en färsk studie om olika markmaterials miljöpåverkan. Svensk natursten, men även svenska markprodukter i betong, klarar sig bra vid en livscykelanalys av olika markmaterial som tillverkats i Sverige och Kina.Det visar den alldeles färska studien "Grågröna systemlösningar för hållbara städer" där man har jämfört materialens miljöpåverkan i olika avseenden. Ansvarig för studien är Lisa Bolin, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och underlaget har tagits fram av Stenindustrins Forskningsinstitut och Svensk Markbetong/Starka Betongindustrier. Genom studiens resultat får projektörer och beställare nu tillgång till ett saklig och kvantitativt underlag om klimatpåverkan för markbeläggningsprodukter av natursten och betong. Resultat talar tydligt språk Klimatpåverkan mäts vanligen som kilo koldioxidekvivalent (CO2-ekv). Denna jämförs i studien för tre markbeläggningsmaterial: markbetong producerad i Sverige samt natursten producerad i Sverige och i Kina. Beläggningen avser stadsmiljö med trafikklass 2. 100 150 200 250 300 350 50 0 Brytningen i Bjärlövbrottet. I Sverige utnyttjas de goda klyvegenskaperna hos berget. Med korta borrhål och kil kan man med mycket små energiinsatser kila fram stora volymer berg till låg klimatpåverkan. Foto: Kurt Johansson Resultatet som redovisas nedan i diagrammen talar sitt tydligliga språk. Här jämförs den mängd klimatpåverkande utsläpp som alstras per kvadratmeter vid olika beläggningsmaterial inklusive för löpmeterkantsten. Svensk natursten påverkar minst Av diagrammen framgår att den svenska stenen har den lägsta klimatpåverkan. Det finns fem huvudskäl till detta: 1. Naturstensprodukterna har väsentligt längre livslängd än markbetongen. 2. Vid brytning och tillverkning utnyttjas den svenska stenens goda klyvegenskaper. Därför kan man med liten energiinsats få fram stora volymer sten. Vid den kinesiska brytningen och tillverkningen sågar man mer. För detta går det åt betydligt mer elenergi. 3. Den kinesiska elenergin produceras till största delen av kolkraftverk. När denna energi redovisas som primärenergi, det vill säga att hänsyn tas till hur den produceras, blir miljöbelastningen per använd kilowattimme hög. (Primärenergi är det normala sättet för redovisning och SP har använt sig av vedertagna omräkningssystem). 4. Frakten från Kina till Sverige kräver mycket energi. 5. Energin och utsläppen i de olika processerna räknas om till klimatpåverkan angivet som koldioxidekvivalent (det vill säga kilo CO2-ekvivalent per kvadratmeter markbeläggning respektive löpmeter kantsten/ kantstöd). Transport till kund Tillverkning $! %! &! =! #! >! ?! ! Kantsten SE @23747,3 AB Klimatpåverkan vid tillverkning och transport till kund av gatsten, naturhällar och markbetong under en hel livscykel (det vill säga med beaktande av livslängden). Lisa Bolin, SP 72 AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2015 Kantsten Kina @23747,3 @CDE Kantstöd betong @23747F; G,763( Klimatpåverkan vid tillverkning och transport till kund av kant - sten och kantstöd under en hel livscykel (det vill säga med beaktande av livslängden). Diagram: Lisa Bolin, SP kg CO2-ekv/m2 '( )*%+,'-./