Aktuella Byggen 1
SJUKVÅRD Eget rum – basen i framtidens sjukvård T
ext: Lars Bergström Landstingen satsar varje år 13 miljarder kronor i vårdbyggnader. Men bara en bråkdel går till forskning om hur arkitekturen påverkar patientens tillfrisknande. Trots det finns det mycket evidensbaserad kunskap inom området. Egna patientrum med dagsljus och utsikt mot naturen kombinerat med flexibla arbetsplatser som kan anpassas efter vårdbehoven är några av pussel - bitarna. På 1960- och 1970-talet koncentrerade sig sjukhusplanerare och sjukhusarkitekter först och främst på att Basen i vården utgörs av vårdrummet. För att slå vakt om den personliga integriteten och förhindra smittspridning ska patienten ha ett eget vårdrum med toalett och dusch. Patienten ska också kunna titta ut på naturen från sin säng. Från projektet Högteknologiska vårdmiljöer. Illustration: Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA) skapa effektiva organisationer när de utformade vårdbyggnader och vårdlokaler. Vårdarkitekturen skulle bidra till rationella och funktionella byggnader med optimala flöden där medicinsktekniska apparater kunde placeras och vård bedrivas. Idag ligger fokus snarare på skapa förutsättningar för ett snabbt tillfrisknande. Lokalerna ska stödja vårdprocesserna, underlätta teamarbetet och tillåta nya Vårdarkitekturen på 1960- och 1970-talet skulle bidra till rationella och funktionella byggnader med optimala flöden. Numera läggs större fokus vid patientens tillfrisknande, personalens arbetsmiljö, möjlighet till teamarbete och att lokalerna ska vara anpassningsbara. Foto: Flickr arbetssätt samt inrymma ny teknik. – Vårdbyggnader kan bidra till att effektivisera vården, stödja patienternas återhämtning och minska stress hos både patienter, anhöriga och vårdpersonal, säger Maria Berezecka, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA). Maria har deltagit två brett upplagda forskningsprojekt Den Goda Vårdavdelningen och Högteknologiska vårdmiljöer. Båda projekten ingår i PTS, Program för Teknisk Standard-Forum, där 13 svenska landsting och CVA ingår. De medverkande landstingen utgör mer än halva ”vårdsverige”, om man ser till ytan. Målet för arbetet är att ta fram bra planerings- och beslutsunderlag när framtidens vårdavdelningar planeras och byggs. – Arbetet sker i dialogform med forskare, arkitekter, Här har stödfunktioner som exempelvis arbetsstationer, sittgrupper, matplatser och mobila förråd placerats i en kombizon. Illustration: Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA) 92 AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2015 representanter från de ingående landstingen, planerare, och vårdpersonal för att gemensam utveckla idéer och förslag till lösningar, berättar Maria Berezecka. Att bygga nya sjukhus handlar om mycket stora samhällsinvesteringar. Då måste någon ta ansvar för att den bästa kunskapen och den bästa praktiken är tillgänglig och används. – Kunskapsnätverk som PTS-forum är mycket viktiga för att utveckla, samla in och implementera kunskap kring vårdbyggandet i Sverige. Tyvärr satsas det fortfarande allt för lite pengar på forskning och på utvärdering av stora sjukhusprojekt. Då blir det också svårt att veta om slutresultatet stämmer överens med det som beställdes, säger Maria Berezecka. Fler pålästa vårdkonsumenter Några saker vet vi dock om framtidens sjukvård. En allt större andel av befolkningen kommer att vara äldre , många av dem kommer att vara multisjuka. Samtidigt får vi fler medvetna och välinformerade vårdkonsumenter som är kunniga om olika behand lings - alternativ och har större krav på den fysiska miljön. De kommer att skaffa sig information, bland annat genom internet. – Vi kan också förvänta oss en mer högteknologisk vård. Det är en utveckling som startade redan för 50– 60 år sedan, säger Maria. Den snabba utvecklingen av diagnostik, behandling och medicinskteknisk utrustning påverkar både användningen och upplevelsen av vårdmiljön. Här ser Maria Berezecka en uppenbar risk att medicinskteknisk utrustning konkurrerar med vårdpersonal och att patienterna ”försvinner” bakom teknologin. I teknikintensiva vårdmiljöer är förhållandet mellan vårdgivaren,