Aktuella Byggen 1
MALMÖ HÖGSKOLA – KVARTERET NIAGARA Välförankrad i
urberget Text: Lars Bergström När grundvattnet höjs tenderar den lägre delen av kv Niagara att flyta upp som ett båtskrov medan den högre delen inte påverkas lika mycket. Det skulle kunna medföra en risk för att byggnaden börjar luta – precis som tornet i Pisa. Men en smart grundkonstruktion har löst problemet. Den gjutna bottenplattan som ska bära upp kvarteret Niagara ligger fyra meter under mark. Problemet är att lasterna på plattan blir olika stor för den del av byggnaden som är tolv våningar hög och den del som bara är fem våningar hög. I Malmö är variationen på grundvattennivån stor Stommen består av betong och stål. Ytterväggarna i glas och fasadbeklädnaden hör inte till den bärande konstruktionen. Foto: X-ray Foto och varierar med årstid och väderlek. Under byggtiden fick man exempelvis pumpa ut 6 000 liter vatten per minut som mest för att kunna arbeta med grunden. För att säkra driften av pumparna fanns tillgång till ett reservkraftaggregat. Niagaras utformning med en gemensam bottenplatta och olika höjd på huskropparna leder till stora variationer i påkänningar i grunden och ökar risken för tippning. Medan den högre delen av byggnaden ligger stadigt grundlagd genom sin tyngd kommer den lägre delen att vilja flyta upp som ett båtskrov om nivån på grundvattnet höjs. – Man skulle kunna kompensera för de olika Den gjutna bottenplattan som ska bära upp kvarteret Niagara ligger fyra meter under mark. Under arbetena med grunden fick man pumpa ut 6 000 liter vatten per minut när grundvattennivån var som högst. Foto: X-ray Foto lasterna genom att öka bottenplattans tjocklek. Men det skulle kräva en flera meter tjock bottenplatta, säger Kristian Andersson som är projektledare vid Malmö högskola. För att lösa problemet har femtiotalet dragstag förankrats i bottenplattan och i berggrunden som ligger cirka sex meter under bottenplattan. Stagen är 63 millimeter tjocka och har fästs fyra meter ner i berggrunden med injekterad cement (cement som sprutats med hårt tryck, reds anm). Under hela bottenplattan har också plintar borrats ner till berggrunden för att stadga upp byggnaden. När grundvattnet är extremt högt, som vid exempelvis en storm, finns ett bräddningssystem för byggnaden. Vattnet släpps då in i källaren och pumpas sedan ut ur källarvåningen. I FAKTA Konstruktion: Platsgjuten grund och källare Betong och stålstomme: HDF-bjälklag med ett 70 millimeter gjutet och armerat betongskikt som ska fördela lasterna i sidled. Byggnaden har fem “silos” som innehåller trapphus, hisschakt och schakt för installationer. 44 AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2015