Aktuella Byggen 1
SJUKVÅRD måste öka – samtidigt som de beslut som
fattas måste grunda sig på tillgänglig kunskap från både forskning och erfarenhet. Den goda avdelningen Trots den snabba förändringstakten är forskarna, arkitekterna, planerarna och vårdpersonalen i projektet Den goda avdelningen överens om hur patientrummen – basen i vården – bör utformas. För att begränsa smittrisken, värna den personliga integriteten och ge möjlighet till samtal och undersökning ska patienten ha ett eget rum. Viktigt för tillfrisknandet och välbefinnandet är också tillgång till dagsljus. Patienten ska kunna se ut genom fönstren från sängen, gärna över en vacker natur, men även mot dörren. – En glasad dörr är att föredra för att öka patientens kontroll över omgivningen och personalens insyn i rummet. Men det bör också finnas möjlighet att begränsa insläpp av dagsljus och insyn vid behov, säger Maria. Andra slutsatser i projektet är att ljudmiljön är viktig, att det ska finnas plats för patientens närstående och att det ska finnas stödräcken mellan sängen och toaletten för att förhindra fallskador. När det gäller toaletten ska det finnas dusch och I projektet Den goda vårdavdelningen har projektgruppen skissat på olika förslag till planlösningar för stödfunktioner och arbetsstationer. I en av dem är vårdrummen grupperade runt en zon. I zonen placeras stödfunktioner som kan förändras efter behov. Illustration: Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA) spolodesinfektor för att minska risken för smittspridning och för patientens integritet. Alla utrymmen ska också vara ergonomiskt organiserade för att underlättar för personalen. Allt ovan bidrar sammantaget till tillfrisknandet och till att minska vårdtiden. – En annan viktigt faktor är att det ska vara lätt att orientera sig i sjukhuset. Det gäller redan vid första mötet med sjukhuset vid parkeringsplatsen, där det ofta saknas tydliga skyltar, säger Maria Berezecka. Flexibla arbetsplatser Om patientrummen är mer beständiga så behöver stödfunktioner som arbetsstationer, sittgrupper, matplatser, mobila förråd vara mer flexibla. Ofta vet man inte ju inte hur man kommer att jobba eftersom verksamheten kan förändras och är beroende av vilka patienter som ligger inne. Lokalerna måste vara så flexibla att de inte tvingar fram ett arbetssätt, menar Maria Berezecka. I I det andra förslaget är vårdrummen grupperade mellan arbetsstationer och övriga stödfunktioner. Placeringen av dessa är relativt fast, vilket kan vara begränsande när behoven förändras. En fördel är dock att även arbetsstationerna har dagljus. Illustration: Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA) tekniken och patienten komplicerat. Både människa och maskiner är viktiga och kraftfulla verktyg i vårdprocessen och behandlingen, menar Maria. Maria menar att verksamheten och tekniken förändras snabbare än lokalerna. Men det är svårare att 94 AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2015 bygga om sjukhusbyggnader än att byta ut apparater och lös inredning. Därför ställs det allt högre krav på anpassningsbara och flexibla lokaler. – Samarbetet mellan vårdplanerare, arkitekter och tillverkare av teknisk och medicinskteknisk utrustning FAKTA Program för Teknisk Standard, PTS Program för Teknisk standard (PTS) är ett ledningssystem för lokalförsörjningen i 13 svenska landsting. Standaren ska säkra ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler. Genom standaren sparar fastighetsorganisationen både tid och pengar genom att göra rätt från början. I projekteringsskedet undviks många onödiga frågor och utredningar genom tydliga besked om vad som är rätt för Regionen och Landstinget. Källa: PTS Maria Berezecka, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, Centrum för vårdens arkitektur (CVA).