Nordisk Energi 1
GÄSTARTIKEL Kärnkraften är till skillnad mot den
volatila vindkraften en säker och stabil leverantör av basenergi. Foto: okg ➛ och vindkänslighet måste däremot belastas med kostnaderna för balanskraft. Ofta kommer det att fi nnas tillräckligt med vattenkraft men i och med att kraftbalansen förändras med mer vindkraft och mindre kärnkraft framöver, kommer även fossileldade kraftverk att behövas. Jag har valt att inte kvantifi era detta i denna sammanställning, men det är helt klart att det kommer att belasta vindkraften ytterligare. Man kan självfallet diskutera en hel del av de siff ror jag använt i min kostnadsjämförelse men jag kan inte se att kostnaden för kärnkraften kommer ens i närheten av vindkraftens. Några särskilt positiva eff ekter för det svenska samhället eller ekonomin ser jag inte heller. Vindkraftverken tillverkas i Danmark och Tyskland. Investerarna/ägarna är ofta utländska riskkapitalister numera. Dessa vill åt de generösa elcertifi katen och andra subventioner från svenska skattebetalare. De hoppas på höga priser och vinsterna försvinner ut i skatteparadisens sumpmarker. Vindkraftens kostnader omfattas också av kostnader för nätanslutning, ledningar måste dras till något ställverk för att elen ska kunna matas ut till kunderna, tillfartsvägar måste byggas för att man ska kunna transportera dit komponenterna och för att säkra tillgängligheten för reparationer och underhåll under driftsperioden o s v. Elnätet självt måste dessutom förändras kraftigt för att kunna hantera många små produktionsenheter. Detta så kallade smarta nätverk kommer att kosta stora summor, siff ran 1 000 miljarder har nämnts, men jag har avstått från sådana kostnader i denna analys. Hursomhelst är det viktigt att ta med systemkostnaden när man jämför olika kraftslag. 44 Varför blir vindkraften så dyr? Det är i huvudsak tre parametrar som spökar. Den första är livslängden. Vindkraftverk är hårt utsatta för väder och vind (!) och slitaget är stort. Det fi nns inget som tyder på att ett vindkraftverk håller längre än 20 år. Detta ska jämföras med ett modernt kärnkraftverk som med stor sannolikhet kommer att hålla i 80 år. Den andra är kapacitetsfaktorn. Ett landbaserat vindkraftverk har en kapacitetsfaktor mindre än 25%. Det här ska jämföras med ett kärnkraftverk som regelmässigt kan uppvisa en kapacitetsfaktor om 80% eller mer. Det tredje är mängden energi som produceras av ett vindkraftverk under sin livstid (och som naturligtvis är en funktion av såväl livslängd som kapacitetsfaktor). Ett 2 MW vindkraftverk med en kapacitetsfaktor om 24% och en livslängd om 20 år kommer att under sin livstid producera 84 000 MWh. Ett kärnkraftverk om 1600 MW kommer att under samma tid producera 225 miljoner MWh och närmare en miljard MWh under sin förväntade livslängd. Matematikens lagar är förkrossande, det blir en väldig skillnad att fördela kostnaderna på vindkraftverkets blygsamma produktion jämfört med kärnkraftverkets oerhörda kapacitet. Vad gör vindkraften med elmarknaden? Den intermittenta vindkraften har också medfört stor volatilitet på elmarknaden. Vi har till och med upplevt dagar med så mycket vindkraft att priset varit negativt, samtidigt som vi sommaren 2020 har sett skyhöga priser i södra Sverige. En sådan situation skapar inte bara en dysfunktionell marknad, det är också utomordentligt skadligt för svenskt näringsliv. Nordisk Energi 4 2020