Nordisk Energi 1
GÄSTARTIKEL Så, vad kommer att hända? Det känns s
om om såväl politiken som kraftbolagen har målat in sig i ett hörn. Ingen investerare med förståndet kvar kommer att vilja investera i storskaliga kraftverk för basproduktion i Sverige. Det går inte att få lönsamhet om man bara får köra delar av året som backup för vindkraften. Jag bedömer det också som ytterst osäkert om privata investerare kommer att vilja investera i vindkraft. Vindkraft blir lönsam endast under en del av året, när det blåser lagom och efterfrågan är stor. När det blåser lite står vindkraftverken stilla och man tjänar inga pengar. Om vindkraftverken är för många så uppstår samma situation när det blåser mycket. Då genererar vindkraften så mycket el att priserna sjunker och då tjänar man inte heller några pengar. ”Lönsamhetens fönster” blir smalare för varje vindkraftverk som tas i drift. Risken är stor att hela systemet kommer att kollapsa. Ingen vill investera i vare sig kärn-, vind- eller fossilkraft eftersom ingenting blir lönsamt. Vad är det som har gått fel? I min mening har man gjort ett kardinalfel vid avregleringen av elmarknaden. För att förstå vad jag menar börjar jag med en historisk tillbakablick. Tills för ca 25 år sedan hade vi fl era elbolag i Sverige med koncession att leverera (och tjäna pengar på) el till olika områden i Sverige. Sydkraft i Malmö t ex levererade el till södra Sverige, var privatägt och börsnoterat (men majoritetsägt av ett antal kommuner). Om man inte klarade sitt försörjningsansvar blev man av med sin koncession, därför såg Sydkraft till att ha tillräckligt med egna produktionsresurser eller fasta avtal med leveranser från andra. På samma sätt med priserna, man fi ck inte avvika nämnvärt från Vattenfall, det övervakades noga av en statlig myndighet. Konsumenternas behov hade högre prioritet än producenternas på den tiden. Om jag inte missminner mig tilläts 8% högre priser i Sydkrafts distributionsområde. Denna skillnad kunde motiveras utifrån en mer ogynnsam mix av kärnkraft och vattenkraft än vad Vattenfall hade. Detta kan jämföras med dagens geografi ska skillnader när Sydsverige (Elområde 4) ofta har 4-5 ggr så höga elpriser som Norrland (Elområde 1). På samma sätt borde man avtvinga en vindkraftsägare ett leveransansvar. Om man vill driva elförsörjningsverksamhet måste man kunna leverera hela tiden, man ska tvinga alla kraftproducenter att uppfylla en viss minsta kapacitetsfaktor som koncessionsvillkor. En vindkraftsägare måste då också ha en andel i t ex ett vatten- eller kärnkraftverk eller investera i lagringskapacitet. Endast på det sättet kan vi säkerställa elförsörjningen på konsumenternas villkor, inte på producenternas. Dessutom kommer detta att visa på vindkraftens (och solkraftens) verkliga kostnader. Det kan inte vara rätt att vindkraftsinvesterare ska kunna tjäna pengar när vinden blåser men inte behöva ta något leveransansvar när den inte gör det. Den nuvarande situationen är elproduktion helt på producenternas villkor. Inget av alla de företag som stoltserar med att bara ha vindkraft till sin produktion drömmer om att stänga ner när det inte blåser. Istället förlitar de sig på att kunna använda ”något annat” istället för vindkraft, utan att närmare kunna specifi cera vad ”något annat” innebär. u Sammanfattning Vindkraften kommer inte att lösa några miljöproblem, den minskar inte utsläpp av koldioxid (tvärtom), den medför stora risker för biologisk mångfald och bidrar till en industrialiserad landsbygd. Den bidrar inte heller till leveranssäkerheten i Sveriges elförsörjning och kommer att medföra starkt ökande elpriser med stora geografi ska skillnader. Varför vill alla politiker ha vindkraft? Jag förstår det inte. Sven Olof Andersson Hederoth, Civilingenjör (teknisk fysik), oberoende skribent inom energi, miljö och klimat med mer än 30 års erfarenhet av energiindustrin såväl i Sverige som utomlands. Bruttoeffekt Investering VINDKRAFT kW Kapacitetsfaktor Livslängd Drift & Underhåll Bränsle Avfallshantering Riving & Deponi Reinvestering Elnätsanslutning Kostnader / år totalt Produktion kWh-pris kr % år kr/år kr/år kr kr Borttagande av fundament kr kr kr kr/år kWh/år kr/kWh 2000 25 000 000 24% 1 000 0001 0 2000 000 2 000 000 1 500 000 KÄRNKRAFT kW kr % 1 600000 80 000 000 000 85% 20 år 80 kr/år kr/år kr/år kr kr kr kr kr/år kWh/år 1 200 000 000 600 000 000 150 000 000 inkluderat ovan 3 000 000 2 675 000 4 204 800 0,64 80 000 000 000 50 000 000 3 950 625 000 11 913 600 000 kr/kWh 0,33 Nordisk Energi 4 2020 45