Nordisk Energi 1
LEDARE i enerTOTAL HÄRDSMÄLTA gipolitiken Vindkra
ft in, kärnkraft ut. Så kan inriktningen för de senaste decenniernas energipolitik sammanfattas. I somras kunde vi få en föraning om vad som komma skall om kärnkraften helt fasas ut. Södra Sverige drabbades av eff ektbrist och galopperande elpriser. Det gick så långt att man i södra Sverige för att säkra sin elförsörjning blev tvungen att importera smutsig brunkolsel från Tyskland och köra igång reservkraftverket i Karlshamn – som eldas med tjockolja! På vilket sätt bidrar det positivt till Sveriges åtagande i enlighet med Parisavtalet? När politiker nu hotar med att helt fasa ut kärnkraften fi nns ingen ny energikälla med lika stor kapacitet som fyller tomrummet den lämnar efter sig. Det är fåfängt att tro att den notoriskt leveransosäkra vindkraften skulle kunna ersätta kärnkraften. Sveriges elsystem står på två ben – vatten- och kärnkraft – som tillsammans svarar för närmare 80 procent av elförsörjningen. Vindkraftens del av den kakan är trots bidrag och politisk uppbackning fortfarande runt 12 procent av den el vi använder i Sverige och de 4200 vindkraften stod för en elleverans på 20 TWh. (2019) Tillsammans med omfattande ledningsdragningar är det ansenliga landområden (och havsområden) som fått ge vika för denna industrialisering av land och hav till mycket höga kostnader. Politiker varnar ofta för riskerna med att bygga in sig i infrastruktur som är förlegad när den står färdig. Sådana betänkligheter tycks de inte hysa när det gäller stora vindkraftsparker, som lättvindigt beviljas bygglov trots att de utgör ett slående exempel på storskalig infrastruktur som snart kan vara daterad när teknikutvecklingen kommit ikapp den och ersatt den med något mindre skrymmande elproducenter. För övrigt planeras den mesta utbyggnaden av vindkraften i norra Sverige, som redan är så väl försett med el genom vattenkraften. Tidningen Nordisk Energi nr 4 2020 har i en stort uppslagen artikel fi ngranskat vindkraftens föroch nackdelar och gjort en kostnadsjämförelse med kärnkraft. Det är verkligen ingen munter läsning för vindkraftskramare. Av den framgår att vindkraften snarare ökar än minskar utsläppen av koldioxid, den utgör dessutom ett hot mot den biologiska mångfalden och bidrar alltså till en industrialiserad landsbygd. Trots att artikelförfattaren använder fi nska Olkiluoto 3 med stora förseningsproblem som jämförelse framstår kärnkraften även som ett billigare alternativ. Att den är stabil och utgör en perfekt baskraft tar man för givet. (till skillnad från den intermittenta vindkraften som ju bara levererar när det blåser) När vinden mojnar måste ju annan kraft täcka upp förlusterna. Detta är inget som vindkraften behöver betala för. Men vad gör man om kärnkraften är nedstängd? Vattenkraften har inte en chans att täcka upp detta, inte ens med överfulla vattenmagasin. Obalansen mellan landets fyra elområden kan kanske lösas till viss del genom den utbyggda överföringskapaciteten mellan norr och söder. Men naturligtvis kommer inte detta att räcka på långa vägar när nu ytterligare en reaktor ska stängas ner (på sikt alla reaktorer). Eftersom klimatförändringarna dessutom riskerar att torrlägga vattenmagasinen vissa år kan vi inte heller ta för givet att vattenkraften är den leveranssäkra arbetshäst den alltid varit, vi har redan fått en försmak av detta ett par gånger under de senaste åren, nu senast 2018. Dessutom talar mycket för att elbehoven kommer att raka i höjden i framtiden, inte minst genom omställningen till eldrift av fordonsfl ottan och en övergång till HYBRIT-tekniken för stålframställning. Elektrifi eringen ses ju som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet! När HYBRIT är i full produktion uppskattningsvis runt 2030 räknar man med att denna fossilfria stålframställningsprocess förbrukar el motsvarande 10 procent av dagens elförbrukning i Sverige. Därtill kommer batterifabriken Northvolts enorma eltörst. Det är svårt att tänka sig att Norrland då kommer att kunna försörja södra Sverige med el. Man kommer att behöva allt själv. Det är också då de sista kärnkraftverken ska börja stängas ner. Det är inte svårt att se de allvarliga riskerna med en sådan energipolitik. Bara en ny regering med rätt sammansättning (KD, SD, M) kan säkra kärnkraftens framtid. Det räcker med att kasta ett öga på vår omvärld för att inse att kärnkraften faktiskt är ett energislag med vind i seglen. Statistiken över världens uranproduktion, vilken ökat med 10 000 ton det senaste decenniet, är en bekräftelse på det. Nästan all utvunnen uran går nämligen efter bearbetning till kärnkraftverken. Ett annat vittnesmål om detta är att arabvärldens första kärnreaktor nyligen har startats i Förenade Arabemiraten. Vad det gäller nya större kärnreaktorer i Sverige pekar trenden mot fj ärde generationens idiotsäkra kärnkraftsteknik, som det nu forskas på bland annat vid Oskarshamns kärnkraftverk, eller att framtidens kärnkraft kommer att bestå av små, modulära reaktorer som bland andra Bill Gates är med och promotar. Intensiv forskning och utveckling pågår i fl era länder kring sådana reaktorer, förvånande nog även i Danmark. Problemet har varit att lagstiftningen inte hängt med, men nyligen godkände amerikanska kärnkraftsmyndigheten reaktordesignen av en modulär minireaktor, utvecklad av företaget NuScale Power, vilket beskrivs som en viktig milstolpe för sektorn. Nordisk Energi 4 2020 Små modulära reaktorer som NuScale Power Module har en rad fördelar jämfört med större reaktorer. Till exempel kan de serietillverkas i en fabrik istället för att byggas på plats, vilket sparar både tid och pengar, utan tvekan ett realistiskt alternativ för framtida svensk energiförsörjning. illUStration: nUScale Power Simon Matthis 5