Intryck 1
”Att arkivera någon är den finaste kärlekshandlin
g man kan göra.” Tre frågor till Anna Tascha Larsson, museichef på Stockholms kvinnohistoriska. Vilka avtryck har projektet gett? – Projektet har både förmedlat och samlat in kvinnohistoria. Jag hoppas och tror att detta visar att alla kan delta i kulturarvsarbetet och att det inspirerar andra att synliggöra kvinnohistoria i vardagen, att vara nyfikna på platsens kvinnohistoria och göra den tillgänglig för fler. Hur ska vi lyckas hålla liv i betydelsen att lyfta kvinnors historia? – Jag tror att nyckeln är samarbete, precis som i projektet som nu genomförts i Värmland, och att lyfta fram och förklara arkiv, museer och bibliotekens viktiga roll och potential. Att engagera FAKTA: DU ÄR HISTORISK! Projektet har varit ett samarbete mellan flera aktörer. Det har drivits av Region Värmland i samarbete med biblioteken i Arvika och Forshaga, Föreningsarkivet i Värmland samt Stockholms Kvinnohistoriska med stöd av Kulturrådet. många och att påminna om att varje enskild handling kan göra historisk skillnad. Att arkivera någon annan är den finaste kärlekshandling man kan göra. Varför är det viktigt? – Vem som får gå till historien och vilkas avtryck som uppmärksammas är en fråga om makt, demokrati och mänskliga rättigheter. Det påverkar bilden av på vilket sätt man förväntas delta i samhället och vilka röster som är viktiga att höra i dag. Berättelser om kvinnors villkor och betydelse i historien är ofta underrepresenterade i samlingar, utställningar och historieböcker, men även på plattformar som Wikipedia. Det är en demokratisk utmaning som angår oss alla. ■ RÄTTVIS HISTORIE SKRIVNING. Det är många som har jobbat för att bidra till en mer rättvis historie skrivning – där både kvinnor och män har en lika framträdande roll. Här är projektledarna Jenny Moström, längst till vänster och William Olsson tillsammans med kulturstrateg Frida Närman, arkivchef Helena Modin, Föreningsarkivet Värmland, danskonstnärerna Ana Strandberg och Sanna Norbäck Welin och bibliotekarierna Helena Hagelin och Lova Ståhl. Så ska trenden brytas kring barnens försämrade munhälsa Karies, hål i tanden, bland barn minskar i övriga landet, men inte i Värmland. – Vi behöver samarbeta med föräldrarna och jobba med nya arbetssätt för att bryta den negativa utvecklingen, säger Elisabeth Wennerberg, tandläkare i Folktandvården Värmland. TEXT: IDA FRÖSE VÄRMLÄNDSKA BARN har historiskt sett haft den friskaste munhälsan i Sverige. En bidragande faktor var att Folktandvården Värmland var en av pionjärerna inom förebyggande tandvård, men genom förändrade kost-, levnads- och munvårdsvanor har karies bland barn ökat de senaste åren. – Jag tror att den goda munhälsan började tas för givet bland föräldrar, samtidigt som vi slutade med fluoridsköljning i skolorna, säger Elisabeth. VÄRMLAND LIGGER NU lite under genom snittet på listan över tandhälsa bland barn i Sverige, men vi är det enda länet där kariesutvecklingen går åt fel håll. Samtidigt ökar klyftorna inom tandhälsa hos de värmländska barnen. Den grupp, cirka en tredjedel, av barnen med mest karies har betydligt sämre tandhälsa i dag än för tio år sedan. År 2012 hade 6-åringarna med mest karies i genomsnitt 1,77 lagade tänder och 2022 låg siffran på 3,07 – vilket är en ökning med 73 procent. – Har man dålig tandhälsa som litet barn följer det ofta med när barnet blir äldre – därför är det så viktigt att uppmärksamma och åtgärda risker i tid, förklarar Elisabeth. FOLKTANDVÅRDEN VÄRMLAND har flera strategier för att vända trenden. För att främja en god munhälsa samarbetar folktandvården sedan långt tillbaka med MVC, BVC, familjecentraler, förskolor och skolor, då alla barn har olika förutsättningar och möjligheter till munvård i hemmet. Nu har man börjat utöka denna så kallade populationsinriktade tandvård. Exempelvis infördes år 2022 en gemensam tandborstningsstund varje dag efter frukost på Munkfors förskolor, som ett komplement till den tandborstning som ska utföras två gånger per dag av förälder i hemmet. Den nya morgonrutinen på förskolorna har fallit ut väl. – Flera föräldrar har uppgett att det är lättare att borsta tänderna på barnen hemma nu, berättar munhälsostrateg Lena Östlund, som var en av dem som deltog i införandet. FOLKTANDVÅRDEN VÄRMLAND jobbar för att sprida konceptet till förskolor i hela länet under året och parallellt återinföra fluoridsköljning i skolan för barn mellan 6–15 år. YTTERLIGARE ETT PÅGÅENDE projekt för att förbättra tandhälsan bland förskolebarn är ”Må bra-boxen”, som var en av kandidaterna till Region Värmlands innovationsutmärkelse i fjol. – Boxen har ett bredare hälsoperspektiv och innehåller ett roligt och lärande material kring både tandhälsa och allmänhälsa, som går hand i hand, säger Elisabeth. VID SIDAN AV den populationsinriktade tandvården kallas barnen fortsatt in på regelbundna kontroller hos folktandvården. Under besöken får föräldrar till barn med, eller i riskzonen för, karies visa upp och träna på hur man borstar tänderna på barnet och det görs en orsaksutredning till den försämrade tandhälsan. – Vi använder oss också av motiverande samtal för att få föräldrarna att förstå föräldraansvaret i barnets munhälsa och hur kost, levnadsvanor och beteende påverkar, förklarar Elisabeth. Hon är hoppfull att detta tillsammans med folktandvårdens nya insatser ska leda till att värmländska barn ska återfå den goda munhälsan. – Det är inte rocket science, så med ganska enkla medel tror jag att vi kan vända trenden! avslutar hon. ■ INTRYCK NUMMER 1 2024 | 17