Bumsen 1
A Innehåll medvetslös bilförare och en hysterisk
passagerare. Det är viktigt att lugna passageraren och att kolla att bilföraren andas och har luftvägarna fria. På marken vid sidan om bilen ligger en skadad motorcyklist. De som hjälper till får sätta en kompress på motorcyklistens arm. En annan har i uppgift att ringa 112; för övningens skull ringer han ett annat nummer och får tydliga instruktioner på hur han ska agera. Han får dessutom gå runt på olycksplatsen för att se om det finns fler skadade längre bort från bilen. Det visar sig att en person ligger bakom ett stort betongblock och ingen av oss har sett personen innan den som talar i telefonen med larmcentralen blir uppmanad att leta runt på platsen. Det är verkligen en tankeställare. Tänk om man kommer till en olycksplats och inte hittar alla skadade? Det kan ju handla om liv och död. Så det är en bra insikt. Iscensatt olycksplats. Fulla av nya insikter är det dags för sista aktiviteten för dagen. Bankörning i egen hastighet och i eget tempo. Lite rally ska det bli. Kul! Först blir vi alla ledsagade på banan i kortege efter instruktören för att han ska visa oss banan, sedan släpper han oss alla motorcyklister lösa på banan. Då är det bara att köra. Eller som Stenmark brukade säga: ”De ä bar å åk”. Men Mats hinner knappt köra hela banan i egen hastighet förrän vi avbryts av instruktören, som genom att klappa på baksidan av sin motorcykel visar oss att vi ska följa honom in i depå så han kan prata med oss. Han vill att jag ska hoppa av Mats motorcykel och sätta mig bakom honom, för att visa hur jag som passagerare ska hålla mig så att jag inte stör Mats ban- och kurvkörning. Eller så kanske han vill köra en runda med en snygg spätta, vad vet jag? Skämt åsido, instruktören förklarar nämligen att Mats hindras lite i sin körning om jag håller mig i handtaget vid sätet, som jag brukar göra. Han säger att när jag håller mig i handtagen blir motorcykeln ”längre”. Han menar att motorcykeln förlängs då tyngdpunkten förändras beroende på hur man som passagerare sitter bakom föraren. Jag hade ingen aning om att mitt sätt att hålla mig kunde påverka Mats körning. Efter lite om och men från min sida, då jag är lite orolig eftersom instruktören inte har någon toppbox på sin motorcykel, som vi har på vår och som jag själv använder som stöd för att inte vara rädd att trilla bakåt, går jag av Mats motorcykel och hoppar upp på instruktörens. Det är verkligen utanför min komfortzon, men instruktören är verkligen en superskicklig Bumsen 3 2022 25 vrostning