Tidningen Energi 1
Tema Elproduktion Kraft på att uppgradera sin vat
tenkraft, mot bakgrund av det ökade effektbehovet. – Det finns en oerhörd potential i vattenkraften. Den kan ge 25–30 procent mer i effekt om man optimerar produktionen. Nu investerar vi 650 miljoner kronor i en ny turbin i vattenkraftstationen Rengård, trots att dagens prisläge är utmanande, säger Joachim Nordin. – All logik talar för att det behövs mer reglerkraft i framtiden, men dagens regelverk stödjer inte detta i tillräcklig omfattning. Dessutom behöver vi göra dessa investeringar innan det finns marknadslösningar som täcker investeringen. Men vi tror att vi kommer att få betalt för detta på sikt, då det blir mer effektkörning. Ett stort orosmoment för bolaget är de miljöprövningar som ska göras av vattenkraften och de miljökvalitetsnormer som vattendomstolarna tagit fram, liksom EU:s taxonomidirektiv. – Det känns som att vi hela tiden måste försvara vattenkraften trots att den är så viktig. Om det blir begränsningar i vattenkraften kommer vi inte klara av energiomställningen, konstaterar Joachim Nordin. Det finns en oerhörd potential i vattenkraften. Den kan ge 25–30 procent mer i effekt om man optimerar produktionen. Joachim Nordin, vd, Skellefteå Kraft – För det första är det väldigt viktigt att den vattenAll logik talar för att det behövs mer reglerkraft i framtiden. Joachim Nordin, vd, Skellefteå Kraft. kraft och kärnkraft vi har kan fortsätta i drift. Även frågan om ny kärnkraft borde komma upp på bordet, säger Andreas Regnell som hyser stora förhoppningar på SMR (småskalig kärnkraft). – Blir SMR en standardiserad teknik kan den bli riktigt intressant. Men om sol- och vindkraft går ner under 30 öre och det går att få fram flex och lagring för 10 öre, så måste kärnkraften kosta mindre än 40 öre för att ha en chans. Även om marknadsmekanismerna är en nyckelfaktor på sikt, finns det mer akuta frågor, enligt Andreas Regnell. – Problemet nu är distribution och transmission – det är där vi har de stora utmaningarna. R 22 NR 3 2021 TIDNINGEN ENERGI ör vi oss 80 mil norrut, från Vattenfalls huvudkontor i Solna till Skellefteå Kraft, är läget lite annorlunda. Företaget ligger ett snäpp före många konkurrenter genom sina samarbeten i batteriklustret och Northvolts etablering i staden. Bolaget fortsätter nu bygga ut både de lokala och regio nala näten för att klara den ökade efterfrågan. Och när det gäller produktionsdelen satsar Skellefteå T illbaka till vindkraften. På Svensk Vindenergis kontor tar man till sig alla nya scenarier med stort intresse. De har även tagit fram ett eget scenario tillsammans med en rad andra branschaktörer där man kom fram till betydligt högre siffror– totalt 500 TWh fram till 2050. – Vi vände på kalkylen och såg hur mycket förnybar el som behövs för att ersätta alla koldioxidutsläpp och sedan lade vi till alla nyetableringar, till exempel Liquid Wind etc. Då blir det de här höga nivåerna, säger Daniel Kulin, strateg på Svensk vindenergi. Även Svensk vindenergi betonar detsamma som de flesta andra: att kapa tillståndsprocesserna och öka flexibiliteten i elsystemet. Och bygga mycket ny vindkraft såklart, men det räcker inte. – Det finns inte en enda lösning på detta. Vi behöver ha olika alternativ, men just nu är vindkraften billigast. Man kan mycket väl argumentera för ny kärnkraft, helt enkelt för att behovet är så stort, men då måste man nog börja projektera för det nu, säger Daniel Kulin. Hur ska då alla dessa scenarier och förväntningar hanteras? På regeringskansliet sitter en arbetsgrupp, med Truls Borgström i ledningen, och tar fram en elektrifieringsstrategi – som enligt energiminister Anders Ygeman ska ta höjd för en dubblerad elanvändning. I mars lade gruppen fram en 12-punktsplan med både Kortare ledtider och Riv hinder för elproduktion bland punkterna. Energiminister Anders Ygeman kommenterade då produktionsutmaningen på följande sätt på energi.se: ”Jag tror inte att det finns ett energislag som kan lösa detta – det blir flera olika slags kraftslag. Det viktiga är att vi får fram produktionen på ett kostnadseffektivt sätt. Det blir marknadsdynamiken som kommer att avgöra.”