Tidningen Energi 1
MED SIKTE PÅ NYA VÄRDEN Hur ska energibolag skapa
nya tjänster och produkter i den snabba energiomställningens spår? Innovationschefen Andreas Gyllenhammar förklarar hur Jämtkraft ska skapa affärsvärden på nya sätt. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON E n jämtländsk Al Gore kallade Östersundsposten honom för drygt tio år sedan. Då var han miljöforskare på hemmaplan, vilket sedermera ledde till ett jobb som hållbarhetschef på Sweco i Stockholm med världen som arbetsfält. Innan hembygden lockade igen – i form av ett erbjudande han inte kunde stå emot: att bli chef för strategi, innovation och hållbarhet på Jämtkraft. – Det var ett lysande tillfälle att ta ett regionalt energibolag in i framtiden. Vår bransch är ju möjliggörare för en hållbar utveckling, säger Andreas Gyllenhammar. Efter knappa två år på sin nya post har det hänt en hel del i Jämtkraft. En ny övergripande strategi har sjösatts som förankrats hela vägen från styrelse och ledning ner till medarbetarnivå. – Vi ska inte bara producera och leverera el och värme. I stället fokuserar den nya strategin på att flytta energi i olika perspektiv: i rum, tid och form. Vi ser ju att effekt kommer att ha ett stort värde, liksom lagring och förädling, till exempel att producera vätgas. Här finns således utrymme för nya tjänster och produkter. Det är detta som Andreas Gyllenhammar och hans team på fyra ska utforska – ett snäpp längre fram än de övriga i bolaget, ”lite som sherpas, känna av terrängen”. Bara några månader in i sitt nya jobb kom dock coronapandemin och påverkade alla marknader. – Men om man för en sekund bortser från allt negativt så kan man säga att den gjorde att vi såg skeenden som blev viktiga i strategin. Pandemin trycktestade hela energisystemet och det gick att lära sig saker av det. Nu jobbar innovationsteamet med en utvecklingsportfölj med ett tiotal större projekt inom till exempel effektstyrning, industriell symbios och spillvärme med koppling till kraftvärme. En av de mer publika initiativen är att börja producera elektrobränslen i anslutning till kraftvärmeverket i Lugnvik utanför Östersund genom att mixa egenproducerad vätgas med koldioxid från verket. I en förstudie, utförd tillsammans med IVL, Chalmers och ett par andra forskningsaktörer, kom man fram till att det skulle kunna gå att producera flygbränsle till ett konkurrenskraftigt pris. – Nu tittar vi på nästa steg, kontrollräknar och pratar med tänkbara partners. Det här kan ju även bli en energihubb där vi tar tillvara överskottsvärmen från vätgasproduktionen och stoppar tillbaka in i fjärrvärmen, konstaterar Andreas Gyllenhammar. När det gäller flyg deltar företaget även i Green Flyway, som är tänkt att bli en testarena för elflyg i Östersund. Här tittar Jämtkraft bland annat på vad som krävs i form av övergripande infrastruktur och laddlösningar. Om projektet löper väl ut kommer det första elflyget att lyfta från Östersund 2026. Jämtkraft jobbar inte i ett vakuum utan i närkontakt med en rad aktörer, till exempel startupbolag. Ett exempel är samarbetet med Ngenic som tar fram lösningar för smart effektstyrning. – Vi har ett projekt tillsammans med Åre som utgångspunkt. Där gör ju alla samma saker vid samma tidpunkt. Här måste vi hitta sätt att jämna ut effektanvändningen och där kan Ngenic bidra med teknik. Jämtkraft deläger och deltar aktivt i den regionala innovationsinkubatorn Peak Innovation liksom tillsammans med branschkollegor i Utvecklingsklustret Energi. – Energi börjar bli så komplext så vi måste samarbeta med kunniga bolag och organisationer för att utvecklas, säger Andreas Gyllenhammar. Att innovationen ska kopplas ihop med hållbarhet är en självklarhet: – Det är hållbar utveckling vi tjänar pengar på, inte att sänka utsläpp i sig. Miljarderna kommer regna över Norrland och det ska vi dra nytta av genom vår gröna energiproduktion. Inte nödvändigtvis genom att producera mer energi – utan genom att förädla våra produkter. Men att testa olika affärsidéer kostar ju pengar och tid – hur tänker ni kring risk och kostnader? – Det är klart att vi har förväntningar på oss. Kommunala ägare undviker gärna risk, så det är viktigt att det blir något av det. Samtidigt kommer inte alla initiativ att gå igenom – vissa saker måste kunna få misslyckas också. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2021 39