Omtanke 1
ternationell forskning kan man också se att yngre
avskiljs och fasthålls fem gånger så ofta som äldre. – Personal tenderar att vilja uppfostra yngre i större grad, man tycker att barn ska lyssna och göra som de blir tillsagda. Sedan utgör också äldre ett mer fysiskt hot. Då kan personal bli mer återhållsamma med fysiska ingripanden som till exempel en avskiljning. Enligt Sabina är det ett fåtal individer som står för de allra flesta hot- och våldsincidenterna på SiS, inom psykiatrisk vård, LSS och socialpsykiatri. 85 procent blir aldrig avskilda när de vårdas på SiS och några blir det väldigt ofta. En viss tidsperiod var det bara fem barn och unga som stod för hälften av alla avskiljningar. – Av dessa fem Annor har tre autism, en har både autism och intellektuell funktionsnedsättning och den femte har misstänkt PTSD. De med personkrets 1-diagnos ihop med allvarlig psykisk samsjuklighet hamnar mitt emellan LSS och SoL/LVU, och då kan det bli att ”Hon borde inte vara här”. Det blir så för att vi inte har lyckats anpassa vården. Det är som förväntningar som ställs på en. Det kan också bero på dagsformen som svänger extra mycket om man lever med NPF och såklart även av tidigare erfarenheter. Jennie Linde tycker att vi allt för ofta glömmer bort individfokuset som gör så stor skillnad. Att ge stöd utifrån individfokus kräver inte att vi är fler personal utan gör bara att vi hamnar mer rätt med bemötandet och stödet. Vad vet vi om just den här personen? Vad har denne varit med om tidigare och vilka stressfaktorer behöver vi visa hänsyn till? – Vi behöver stötta, stödja och förstå Jennie Linde är expert på bemötande och NPF. våld helt i onödan, säger Jennie Linde. Jennies föreläsning innehåller case från en vardaglig situation som tydligt synliggör hur missförstånd och överkrav från personal, kopplat till bland annat kommunikation kan eskalera till hot och våld. Att se sambandet mellan stress och utmanande beteende är viktigt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Listan över »Många av utmaningarna kan undvikas med hjälp av lågaffektivt bemötande« när man poppar popcorn i en kastrull. Det händer absolut ingenting om man lägger popcorn i lite olja i en kastrull. Men om värmen vrids upp, det är då det händer. Så är det med hot och våld i verksamheterna. Vi reglerar temperaturen. Och på så sätt kan vi också förändra livet för Anna. STRESS ÄR ABSOLUT största orsaken till utmanande beteende. Detta enligt Jennie Linde, som arbetar med bemötande, stöd och pedagogik till personer med NPF i kombination med psykiskt problematik och utmanande beteenden. – Tyvärr upplever många att flickor är en svårare målgrupp att arbeta med. Vi behöver därför öka vår förståelse för vad som orsakar stress hos flickor och kvinnor med NPF. När vi förstår stressperspektivet anpassar vi bemötandet utifrån det. Många av utmaningarna kan undvikas med hjälp av lågaffektivt bemötande. Utan förståelse för vad som orsakar stress kan vardagliga situationer eskalera till vad som kan orsaka stress kan göras lång, att inte känna sig förstådd, att känna sig annorlunda, att bära ett tungt bagage, att vara beredd på nästa fara och känslan av att vara någon som är svår är några av sakerna som är vanliga. – Det är viktigt att förstå hur just den personen vi ska stötta fungerar och mår just nu. Mår man inte bra är det ännu svårare att anpassa sig och klara av de krav och Fördjupning Q Jennie Linde har tillsammans med Annelie Karlsson skrivit boken ”När samhället är förälder”, som bland annat tar upp funktionsförmågor, diagnoser, stress och nyckelfrågorna inom tydliggörande pedagogik. Annelie föreläser också på SSIL utbildningsdagar, men var inte med i Gävle. Q I podden Hejlskov & Linde talar Jennie Linde & Bo Hejlskov Elvén om invändningar mot autonomistödjande pedagogik, lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Du hittar den på poddtoppen.se. www.ssil.se | 53 att en stressande miljö kräver extra mycket återhämtning. Fråga vad personen behöver och visa att du finns kvar villkorslöst under en tuff tid i livet. DE SOM BEMÖTS med värme och förståelse uppvisar mindre utagerande beteende. – Vi behöver göra vad vi kan för att ge de svar som huvudpersonen har inför och under placeringstiden. Vi har alla behov av att förbereda oss inför nya situationer och vi vill veta vad som kommer att hända. Extra viktigt är det för oss när vi befinner oss i en situation som känns skrämmande eller ny. Jennie ger exempel på hur tydliggörande pedagogik kan underlätta för att skapa trygghet. – Föreställ till dig till exempel att du checkar in på ett hotell och möts av en lång lista med förbud istället för informationsmaterial där det står ”Välkommen – vi vill att du ska trivas här”. Att mötas med värme och omtanke är avgörande. Vi måste se till så att vi inte gör det ännu tuffare för ungdomen, avslutar Jennie Linde. ●