Bumsen 1
TET Sverige Vända, det gjorde vi tre gånger. Anna
rs följde vi spåret till punkt och pricka. Först vid en kollapsad bro. Där vänder de flesta tror jag. Jag tänkte på att markera bron på gps:en innan vi körde hemifrån, eftersom jag hade läst om detta, nåja... Bron dök upp mitt i ingenmansland mitt i självaste åskan från helvetet. Det small och bullrade och blixten slog ner oftare och oftare runt och kring oss, mitt ute i skogen. Där fick vi panik och blev faktiskt rädda. Var är spåret? Vart tog vägen vägen? Vart är åskan på väg? Var är närmaste samhälle? Att bli träffad av blixten på motorcykel inget man skämtar om direkt. Vi såg ingenting i ösregn genom immiga hjälmvisir, men tog oss till Lillhärdals camping och fick en natt i minst sagt lyxstuga. En aning dyrare än vildcamping men så väl värt. Vi hade tre veckors semester på oss för att köra upp hela vägen på grus och sedan hem igen. Vi kom ända upp till finska gränsen efter start från Ekeby, 2 mil från Helsingborg. Det var en obeskrivlig känsla att stå vid Finlands gräns. Två kurser gjorde inte oss till några grusproffs och betydde inte per automatik att vi verkligen kan köra grus, men har fått mer förståelse för det och en bra grund att utgå ifrån. I värsta fall får vi vända, kom vi överens om. Så enkelt är det. Med rena och torra kläder fortsatte vi på spåret dagen därpå, glada och fulla av energi. Solen sken på oss och det kunde bara bli en toppendag. Självklart. Tills vi kom ut på en sträcka bestående av en blandning av sand och lera. Gårdagens skyfall hade förvandlat det hela till ett härligt, mjukt och saligt lerbad. Vi kämpade oss genom några 100 meter tills en gigantisk pöl dök upp. Inga flyktvägar. Köra genom eller vända? Jessica gick fram för att kolla djupet. Hennes stövlar sögs ner i sörjan. Nähhh… vi vänder. Inget för en GS. Sunda förnuftet vann. Tillbaka genom samma sörja i några 100 meter och sedan leta upp alternativa vägar. Sista vändningen kom efter Jokkmokk. För brant och för mjukt igen. Under resans gång möttes vi av några partier av utmanande karaktär, om man säger så. Innan Jokkmokk till exempel, en ”väg” som gick parallellt med en å, ett traktorspår med fuktigt och blött gräs. Så roligt vi hade där! Och svettigt! Ingen annanstans hördes så många svordomar under våra hjälmar som på denna sträcka, men så himla kul det var. Att jobba. Använda våra hojar de är gjorda till. Samarbetet mellan oss. 8 Bumsen 4 2021