Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET Värdet av marknadsf
öring och detta nummer av tidskriften har som fokus advokaters reklam och marknadsföring. Som framgår har flera advokater och advokatbyråer blivit mycket aktiva när det gäller att göra reklam och bedriva strukturerad, målinriktad marknadsföring. Det är inte konstigt. Advokatbyråerna verkar på en numera mycket konkurrensutsatt marknad. De affärsjuridiska byråerna är utsatta för betydande konkurrens inte bara på det nationella planet, utan i hög utsträckning också från utländska advokatbyråer. Humanjuristerna verkar likaså på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Antalet förordnanden av offentliga försvarare har sjunkit från cirka 80 000 förordnanden till cirka 70 000 på bara några år. Digitala plattformar och franchisetagare har också tagit marknadsandelar. Advokatmarknaden har vuxit kontinuerligt under de senaste åren. Under 2000 omsatte advokatbyråerna 7 683 miljarder kronor exklusive moms. Under 2016 uppgick omsättningen till 18 miljarder, varav närmare 4 miljarder avsåg export av advokattjänster. Femtio av de största affärsjuridiska byråerna stod enligt uppgifter i media för över 9 miljarder av omsättningen, att jämföra med rättshjälpsanslaget och rättsskydd som samma år uppgick till något över 3 miljarder. Förra året kommer sannolikt att uppvisa en betydande omsättnings ökning till följd av den högkonjunktur som rått och alltjämt råder. Reklam och marknadsföring blir i en växande konkurrensutsatt marknad allt viktigare. sverige har under lång tid i jämförelse med flertalet europeiska länder, Finland undantaget, haft en mycket liberal hållning till advokaternas möjligheter att göra reklam. I många länder har det varit strängeligen förbjudet att göra reklam. EU, vars huvudsakliga mål är att öppna upp marknader och öka konkurrensen, har dock ställt krav på uppluckring av den typen av hinder. Sverige har tillsammans med Finland ansetts vara bäst i klassen, när det gäller frånvaron av monopol och andra konkurrensbegränsade regler som förbud mot reklam och annan marknadsföring. Sverige har även länge varit unikt när det gäller avsaknaden av såväl advokatmonopol som advokattvång i domstol. Med undantag för vad som gäller vid misstanke om mycket allvarliga brott, saknas såväl krav på att 6 vara representerad av något ombud överhuvudtaget, som att vara representerad av advokat inför domstol. Alla kan uppträda i domstol, med eller utan ombud. Detta gäller även i de högsta domstolarna. Så är inte fallet i de flesta andra länder. Inte heller har vi, till skillnad från vad som gäller i till exempel Finland, någon kontroll eller tillsyn över de personer som uppträder som ombud i svenska domstolar och som inte är ledamöter av Advokatsamfundet eller biträdande jurister på advokatbyråer. Vem som helst kan nämligen sälja juridiska tjänster i Sverige. Det uppställs inte ens krav på juridisk skolning. I dag förordnas offentliga biträden till asylsökande, vars enda relevanta erfarenhet är att de skrivit upp sig på en digital lista. Det kan starkt ifrågasättas om detta är en godtagbar ordning, när det handlar om en mycket utsatt grupp vars liv och framtid är beroende av den prövning som Migrationsverket och migrationsdomstolen gör. Rätten att själv få välja sitt ombud är dock viktig i en rättsstat. Det är ett huvudskäl till varför Advokatsamfundet inte verkat för ett advokatmonopol eller advokattvång. Från ett konsumentperspektiv förtjänar frågan dock att dis kuteras. Detta sagt, vill jag understryka att det på asylområdet finns utomordentligt erfarna och skickliga jurister som inte är medlemmar av samfundet. Ett exempel är Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. tidigare ansågs det inte förenligt med god advokatsed att utge sig för att vara specialist eller särskilt skicklig inom ett visst område. Var man advokat skulle man, i likhet med den idag tämligen orealistiska tesen jura novit curia, kunna allt. Det ansågs inte heller fint, att likt vilken bilhandlare som helst nedlåta sig till att försöka skaffa nya klienter på annat sätt än genom rekommendationer och i bästa fall kontakter. Det är en i och för sig tilltalande, om än något otidsenlig, tanke. Frågan om reklam och marknadsföring anknyter delvis till den engagerade debatt som uppkommit i anledning av uppdragslistorna för domstolsförordnanden, vilka finns att tillgå via Advokatsamfundets hemsida. Advokatsamfundet tillhandahåller dessa efter önskemål från såväl domstolarna i Stockholmsområdet som från advokater. Vi arbetar med att ytterligare revidera dessa. Avsikten är att domstolarna ska ha ett gott underlag för att förordna lämpliga advokater och att fördelningen av uppdrag så långt möjligt ska vara rättvis. Längre fram i denna tidning finns också en redaktionell artikel på temat. Jag vill i sammanhanget ändå påpeka att advokater inte får utge sig för att vara experter eller kunniga på områden som de inte behärskar. Inte heller får advokater åta sig uppdrag inom ämnesområden som de inte har kunskap i eller relevant erfarenhet för. Det förtjänar att tänkas på redan när man antecknar sig på olika listor ADVOKATEN NR 2 • 2018